Mejla

Daniel Swedin

Utan tro på politiken är demokratin dömd

Ju större känsla av utanförskap, desto lägre är viljan att delta

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Andreas Bardell
Stefan Löfven höll tal vid fjolårets Järvavecka

Under de kommande dagarna kommer Spånga och närliggande stadsdelar som Tensta, Rinkeby, Kista, Husby stå i fokus när Järvaveckan drar i gång i nordvästra Stockholm. Stefan Löfven och Ulf Kristersson ska hålla tal, och hit kommer också partiledare, företag, organisationer och myndigheter för att möta varandra och de människor som bor här.

– Varje aspekt av vardagen är politik för dem som bor i utsatta områden, varje krona räknas för dem som bor här. Allt är politik, säger Järvaveckans grundare Ahmed Abdirahman till TT.

Ett land som drivs isär

Han har rätt. Skolorna, bostäderna, det sociala skyddsnätet, förskolorna, kollektivtrafiken, cykel- och gångbanor, vägar till jobb och praktik, trygghet, tilltro till rättsväsendet. Allt sådant styrs av politiken, och för människor utan resurser och tillgång till gräddfiler är politiken det enda trovärdiga verktyget för att åstadkomma förändring.

Ändå faller tilltron till politiken här.

I valdistriktet Tensta C i Spånga deltog bara 25 procent av de valberättigade i EU-valet förra månaden. I övre Lövgärdet i göteborgska Angered röstade bara 20 procent. På Herrgården i Malmö röstade bara 16 procent. Här, och på flera andra ställen runt om i Sverige, sjönk dessutom valdeltagandet rejält.

Mot detta kan man lägga valdistrikt som Vintertullen, Västra Enebyberg, Släps Kullen och norra Flädie. Här gick upp emot 8 av 10 och röstade den 26:e maj.
På platser där det bor många människor med universitetsexamen och välbetalda jobb deltar man i demokratin. På platser där man tjänar lite, har låg utbildning och där det bor många med rötterna utomlands gör man det inte.

Tendensen såg likadan ut vid riksdagsvalet i fjol och skillnaderna säger något väsentligt om klass och demokrati i ett land som sakta drivs isär.

Orsakerna till varför man inte röstar varierar förstås, men forskaren Magnus Dahlstedt har pekat på att människor som diskrimineras på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden och som drabbas av rasism eller fördomar känner så liten delaktighet i samhället att de inte ser nyttan med att rösta. Ju större känsla av utanförskap, desto lägre är viljan att delta.

Demokratimisstro

I Ungdomsbarometern syns ett stort politiskt engagemang hos landets unga, men förtroendet för de politiska partierna är rekordlågt. Enligt en mätning för Forum för levande historia anser 59 procent av svenskarna att demokratin i Sverige försvagats under de senaste åren.

Det går inte att valtala bort de orättvisor som ligger till grund för ett lågt valdeltagande eller demokratimisstro. Det måste till något så grundläggande som bättre livsvillkor och politiker som känner till verkligheten som den ser ut för lågutbildade, arbetarklassen och utrikesfödda.

Om politiken inte upplevs göra skillnad i människors liv så överger människor den.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM