Utan politik faller korthusen samman
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-27
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Alla som byggt korthus vet hur det är. Det är inte de nya styva korten som fungerar bäst. De må vara snygga men glider snabbt isär så att bygget faller samman. Bäst är de tummade, beprövade, som bjuder motstånd mot vindpustarna.
Det gäller att syna korten innan man börjar bygga.
Så är det också i ekonomin. Företagens halvårsrapporter duggar tätt så här mitt i sommaren. Börskurserna far i väg i raketfart, upp eller ner. Men rapporterna säger inte så mycket om företagens långsiktiga förmåga. IT-bolagens glättiga prognoser för ett par år sedan visade sig vara byggda på luft. Verkstadsföretagen, som verkade tråkiga då, har hållit bättre.
I april plöjde jag igenom 60 svenska storföretags årsredovisningar. Det var knappast någon av mina större litterära upplevelser. Men det var lärorikt.
De flesta företagen satsade mer på forskning och utveckling år 2001 än åren innan. Ericssons neddragningar i år är ett varningstecken, men kvar står bilden av att klassiska branscher som verkstadsindustrin förnyar sig ordentligt.
I årsrapporterna är det tunt med beskrivningar av långsiktiga projekt. De finansiella nyckeltalen fyller däremot sida efter sida. Aktieplacerarna är fixerade vid resultat kvartal för kvartal, men kan mindre om företagens investeringar och produkter.
Saab har tagit fram delar av vingarna till den nya superjumbon, som kan ta mer än 550 passagerare. Den 16 juli invigde den franske presidenten Airbus-fabriken som ska montera ihop jätteflygplanet.
Den brittiske debattören Will Hutton tar superjumbon som exempel i sin nya bok, The World we´re in. Airbus är ett projekt där de europeiska regeringarna satsat miljarder under ett decennium. Nu ramlar beställningarna in. Den amerikanske konkurrenten Boeing, däremot, har lyckats sämre på den civila sidan och överlever på militära beställningar. Hutton menar att de amerikanska företagen numera är så hårt drivna av aktieägarnas krav på snabba vinster att de blivit sämre på industriell utveckling. Andra exempel där Europa lyckats bättre är Volkswagen och Nokia, som prioriterat nya produkter framför snabba utdelningar till aktieägarna.
Will Huttons bok skrevs innan Worldcom gick i konkurs. Den känns än mer aktuell nu. Kanske är han för optimistisk om europeiska företag. Skandalerna kring franska mediejätten Vivendi visar att det fifflas även på den här sidan Atlanten. Miljardsubventionerna till Airbus har inte skattebetalarna fått tillbaka än. Men Will Hutton är en av de få debattörer som föreslår en europeisk näringspolitik som alternativ till den amerikanska kvartalskapitalismen.
De europeiska regeringarnas svar på börsturbulensen borde vara en långsiktig politik för tillväxt. Satsa på livslångt lärande och investera i modern infrastruktur som snabbjärnvägar och bredband. Ge mer pengar till forskning. Underlätta för småföretagen att växa.
När marknaden bygger sina korthus är snabbheten det viktigaste. Det brukar inte gå så bra.