Dags att beskatta bankernas vinster
När bankdirektörer oroas över ökande klyftor vet man att förändringens vindar blåser. Tidningarnas Telegrambyrå, TT, har talat med några av dem och samtliga säger att de ogillar utvecklingen med ökade inkomstklyftor och slitningar i samhället.
Fördelningen av globaliseringens vinster är kärnfrågan, säger Nordeas vd Casper von Koskull till TT.
Det är inte utan att man studsar.
Detta kommer alltså från samme direktör som sedan finanskrisen har fått taket för sin möjliga bonus höjt till 100 procent – maxgränsen för att få driva en bank – av den fasta mångmiljonlönen.
Ericssons nye vd Börje Ekholm är också oroad. Han betonar vikten av god utbildning och möjlighet att skola om sig för att inte slås ut från arbetsmarknaden.
Själv skattar han inte i Sverige. I sitt guldkantade kontrakt med it-företaget fick han igenom villkoret att bo kvar i skatteförmånliga USA.
Samtidigt går Ericsson exceptionellt dåligt och har varslat 3 000 anställda i Sverige.
Bankerna är vinnarna
Några som däremot går som tåget är bankerna. De beskrivs som börsens stora vinnare det senaste kvartalet.
SEB:s avgående vd Annika Falkengren säger till TT att samhället borde satsa på fler hyresrätter. Det låter faktiskt mest komiskt eftersom bankerna är de största vinnarna på en bostadsmarknad som löpt amok.
Det är måhända lite orättvist att raljera över börsdirektörernas samhällsengagemang som mycket väl kan vara äkta. Men nog känns det som att de fuktat fingrarna och känner vart det blåser.
Synen på den ekonomiska politiken har på senare år förändrats i världen. Tidigare talade organisationer som Världsbanken, IMF och OECD om sänkta skatter, privatiseringar och avregleringar som enda vägen för ekonomisk framgång.
Grogrund för extremism
Efter finanskrisen har till och med dessa nyliberala bastioner ändrat perspektiven. Nu talas det om att ökad jämlikhet faktiskt är en vinnande modell även för tillväxt.
De stora konvulsionerna i världspolitiken spelar givetvis in. Ojämlikhet skapar för tidig död, ohälsa och fattigdom. Det leder till social oro som i sin tur kan bli grogrund för extremism.
Mot det skyddar inte ens skyhöga direktörslöner.
Direktörerna oroar sig för växande klyftor, men att åtgärda orättvisor är inte kärnfysik.
Progressiva skatter, kollektivavtal med låglönesatsningar och ett socialförsäkringssystem som skyddar den som är sjuk och arbetssökande från fattigdom är viktiga delar.
Höjda skatter på kapital
Problemet har varit att så snart något av detta hamnar på den politiska dagordningen piper varenda direktör i högan sky.
Skattesänkningarnas tid är slut har finansminister Magdalena Andersson lovat. Nästa steg borde vara att höja skatter – framför allt på kapital.
Senast i dag uttalade sig Andersson om bankernas stora vinster. De visar att det finns utrymme för en bankskatt, menar hon.
Med tanke på bankdirektörernas stora oro för den ökande ojämlikheten i samhället borde införandet av en bankskatt vara välkommet också hos Falkengren och gänget.