Köttfria kommuner räddar regnskogen

Brasilianska tröskor skördar sojabönor i Amazonas.

Brasiliens auktoritäre president Jair Bolsonaro är arg. Han uppskattar inte att landets rymdforskningsinstitut Inpe sprider satellitbilder över Amazonas regnskog.

– Sådana här nyheter skadar bilden av Brasilien.

Skövlingen av Amazonas har gått snabbt. Sedan 1970-talet har runt en femtedel av regnskogen huggits ned för att göra plats för betesmark, skogsplantager och odlingsmark.

Mat och vägar

Under årets sju första månader har avskogningen ökat med 67 procent. Bara under juli har över 2 200 kvadratkilometer av Amazonas regnskog försvunnit. Det motsvarar landet Luxemburgs yta.

Politiska insatser av Brasiliens förra socialdemokratiska regering gjorde att skövlingen bromsades in, men efter Bolsonaros tillträde som president har man slutat att upprätthålla de lagar som förbjuder eller försvårar avskogning. Dessutom har man förberett lagstiftning som kommer förvärra läget än mer. Det ska produceras mat och det ska byggas vägar.

En fjärdedel av skogsskövlingen i Brasilien kan kopplas till export, enligt svensk forskning. EU importerar sojabönor som blir foder åt kyckling, gris och mjölkkor. De stora koldioxidutsläppen från avskogning som påverkas av svensk konsumtion orsakas framför allt av palmolja och nötkött.

På torsdag kommer FN:s klimatpanel IPCC med en ny rapport där man tittar på klimatförändringarna i relation till markanvändning. Ett läckt utkast slår fast att det är omöjligt att hålla den globala uppvärmningen inom säkra nivåer om det inte sker en radikal omställning av hur mat produceras och mark brukas.

Den globala matproduktionen står i dag för 25-30 procent av växthusgasutsläppen och när befolkningen växer måste en ännu större del av planetens yta användas för matproduktion.

Skyfall och torka

Det redan intensiva jordbruket har påskyndat klimatförändringarna. I dess spår följer torka, översvämningar, stigande havsnivåer, skyfall och annat som kommer slå sönder matproduktionen.

I den läckta FN-rapporten föreslår forskarna att jord- och skogsbruket görs mer hållbart. Dessutom menar man att klimatet kräver en storskalig övergång till vegetarisk och vegansk kost.

I dag saknas det nästan helt styrmedel för minskad köttkonsumtion. Differentierad moms på kött eller punktskatt kan vara ett sätt för att få ner köttätandet. Det har Naturvårdsverket visat i en rapport.

Men det offentliga kan också gå före. Kommuner, landsting och regioner skulle kunna besluta att man under en eller flera dagar i veckan bara serverar vegetarisk mat på skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus.

Det är svårt att se att det gemensamma skulle kunna användas till något mer angeläget än att rädda planeten.


Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.