Sverige behöver ett sjukvårdslyft
Vårdkrisen i Sverige har blivit en dyster följetång utan slut. De senaste veckorna beskrivs som de mest kaotiska någonsin.
Sjukhus i Stockholmsregionen har gått upp i stabsläge och vissa har varit så överbelagda att ambulansförarna inte vetat vart de ska åka med patienterna.
På Sahlgrenska i Göteborg har personal larmat om att läget är utom kontroll.
Problemen har förvärrats av stängda vårdplatser, långa väntetider och personal som säger upp sig. Vårdplatsbristen beror ofta just på att sjukhusen och primärvården har svårt att rekrytera och behålla personal.
Anmälningar har fördubblats
De som stannar kvar får jobba desto mer.
Därför är det – tyvärr – inte direkt överraskande att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket för brister i arbetsmiljön inom vård och omsorg har fördubblats på bara tio år.
Det är också inom vård- och omsorgsyrken som sjukskrivningarna ökar mest.
Arbetsmiljöverket menar att myndigheten inte räcker till för att lösa problemen med arbetsmiljön. De är helt enkelt för omfattande.
I stället behövs politik.
Mer personal löser inte allt
Men det är inte så enkelt som att bara anställa mer personal. Redan i dag går det 11 sjuksköterskor per 1 000 invånare i Sverige medan OECD-snittet är 8,7.
Det skulle snarare behövas ett vårdlyft där kompetensen används mer effektivt – och där man satsar på att förbättra arbetsmiljön.
På akuten i Kalmar har man framgångsrikt satsat på att schemalägga utbildning och återhämtning på arbetstid.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström borde begrunda alla goda exempel.
Vi kan inte ha en sjukvård där personalen blir sjuk av jobbet.