Ulf Kristersson kunde ha hållit ett viktigt tal
Idé till lösning på krisen: ge Rickard Jomshof prestationsbaserad lön
Statsvetarprofessorn Timothy Snyder, expert på auktoritära regimer, kallar det för det ”äldsta tricket i boken”.
Eller ”Reichtag moment”.
Den 27 februari 1933 brann den tyska riksdagen. Regeringen, med rikskansler Adolf Hitler i spetsen, tog chansen att införa en rad repressiva åtgärder och ”tillfälligt” flytta en rad maktbefogenheter till sig själva.
De flesta tyskar var livrädda och accepterade förändringen. Alla partier utom Socialdemokraterna röstade med regeringen. Kommunisterna röstade inte alls eftersom de redan satt i fängelse.
Metoden är vanlig genom historien, varnar Timothy Snyder. Auktoritära regimer utnyttjar gärna nationella trauman och kriser för att stärka sin makt och ta bort olika rättigheter för människor.
Det är ljuset av detta vi måste se Richard Jomshofs (SD) förslag att införa utegångsförbud. Eller Haninges kommunalråd Sven Gustafsson (M) som vill ha undantagstillstånd.
Och tyvärr även det mesta i Ulf Kristerssons (M) ”valtal till nationen” igår. I princip var det ett tal Sverigedemokraterna kunde ha skrivit. Kristersson skyller på invandringen och den är för övrigt Socialdemokraternas fel.
Historieskrivningen är lite komisk, Ulf Kristersson satt ju själv med i Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan”-regering. Men det verkar han i hastigheten ha glömt bort.
Historieskrivningen är också falsk. Att alla samhällsproblem beror på invandring är ett rasistiskt påhitt, inte en saklig analys. Det blir inte mer sant för att människor just nu är väldigt rädda eller för att påhittet upprepas även av liberaler.
Ulf Kristersson hade kunnat hålla ett viktigt tal igår. Om att Sverige står fast, om att vår rättstat och våra principer inte rubbas av våldet. Om att vi tillsammans kan klara detta.
Alla vet att båda sidor i politiken har misslyckats med våldet och att ingen enskild regering bär all skuld. Men Ulf Kristersson tappade även den bollen genom att välja konfrontation istället för samling.
Sverige hade behövt en statsminister som samlade nationen just nu. Det fick vi inte.
Sverige hade även behövt en lugn och eftertänksam analys just nu. Genom ett brett samarbete över blockgränsen. Inte en statsminister mer intresserad av politiska poäng och ökad polarisering än verkliga lösningar på brottsligheten.
Men nu har alltså Ulf Kristersson fått sitt ”Reichtag moment” och det återstår att se vad han gör med det. Det senaste verkar vara att sätta in armén mot gängen.
Jag gissar i varje fall att han menar armén eftersom jag inte riktigt ser vad ubåtar och Gripenplan kan bidra med.
Idén har varit uppe förr och var lika dålig då. Stefan Löfven (S) ”uteslöt” det inte i en intervju för några år sedan och Magdalena Andersson (S) har krävt samma sak. Själv tolkar jag sådana här utspel som signaler om handlingskraft, snarare än verkliga förslag. Men jag kan ha fel.
Vissa befogenheter har Försvarsmakten redan, som att stödja polisen i praktiska frågor och bistå vid terrorattentat. Men vad statsministern vill att försvaret rent praktiskt ska göra mot gängen återstår nog att se.
Ulf Kristerssons retorik låter hur som helst misstänkt stoppdum. Försvarets uppgift är att försvara landet mot angrepp från Ryssland, inte stå vakt i någon förort eller patrullera i tunnelbanan. Man har varken utbildning, utrustning eller befogenheter för detta.
Dessutom består försvaret till stor del av värnpliktiga. Ett vanligt argument mot att ha en professionell armé är att militären aldrig ska kunna sättas in mot den egna befolkningen.
Om det är vad Ulf Kristersson menar så skulle det fullständigt undergräva förtroendet för Försvarsmakten i stora grupper och därmed svensk försvarsförmåga.
Det vore vansinne och skulle omedelbart associeras med förra gången militärer användes på detta sätt, i Ådalen 1931.
Men tills vidare tror jag vi ska utgå från att ”sänd in kavalleriet”-retoriken mest är populism. Om det visar sig vara på riktigt har vi ett helt nytt läge.
Själv har jag ett annat förslag. Jag tycker att vi i god moderat tradition bör se till de ekonomiska incitamenten för de ansvariga. En börs-vd har ju exempelvis oftast lön efter prestation.
De tre högst ansvariga politikerna för den nuvarande situationen är statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och ordföranden i justitieutskottet Richard Jomshof. Så låt oss ge dem prestationsbaserad lön.
Om skjutningar och sprängningar fortsätter blir det rejäla löneavdrag. Men om politikerna lyckas, som de ju lovade i valet, så får de bonus.
Vad tror ni om det?
Ett minst lika seriöst – och inte minst lösningsorienterat – förslag som allt annat i debatten just nu.