Visst kan vi säga nej till gasledningen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-11-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förra gången var det Öresundsbron. Nu blir gasledningen under Östersjön ett av den borgerliga regeringens största bekymmer. Bolagets information landade hos Naturvårdsverket i går och är på väg till övriga länder som påverkas.
Många är oroliga.
Polen och de baltiska länderna gillar inte att Ryssland och Tyskland gör upp över deras huvuden. Svenska försvarsexperter har mardrömmar om att ryssarna ska avlyssna våra ubåtar och allt möjligt annat. Miljövännerna tycker att Östersjön redan är tillräckligt utsatt.
–?Vi vill inte ha en gasledning genom Östersjön och absolut inte bredvid Gotland, sa socialdemokraternas Ulrica Messing i gårdagens Eko-intervju.
Folkpartiets Carl B Hamilton har länge varit emot projektet. Nu blir det en utfrågning i riksdagens utrikesutskott.
Ändå andades försvarsministern en viss uppgivenhet i Ekot. Det kan bli svårt för Sverige att säga nej, sa Mikael Odenberg.
Mesigt.
Självklart ska Sverige använda lagstiftningen till det yttersta. Visst går det att avslå en ansökan som inte uppfyller kraven på till exempel en redovisning av andra alternativ.
Fredrik Reinfeldt var mycket formell i sin kommentar i går, men det går inte att dra en skarp gräns mellan juridik och politik. Tänk bara på Öresundsbron.
Gasledningen ska naturligtvis prövas på ett korrekt sätt. Hur hårda krav man ställer är ändå en fråga om politisk vilja. Regeringen måste göra en tuff miljöprövning utan att snegla på stormakternas intressen.
Sverige kan kräva en ordentlig konsekvensbeskrivning när en ansökan kommer i vår. Då måste Fredrik Reinfeldt och hans kolleger våga utnyttja paragraferna i lagen om Sveriges ekonomiska zon, även om det fördröjer projektet. Den folkrättsliga havskonventionen säger inte att man får bygga hur som helst eller hur snabbt som helst.
Juristerna kan få en smaskig uppgift när de ska tolka den här meningen i lagen:
”På en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning som tillkommit med stöd av denna lag tillämpas svensk lag på samma sätt som om inrättningen varit belägen inom riket.”
Vad betyder det för bevakningen mot terrorister, till exempel?
Gasledningen reser också en principiell fråga. Vem bestämmer egentligen över detta känsliga hav?
Ett avgörande problem är att många har rättigheter men ingen en ordentlig skyldighet att värna Östersjön.
Ryssland är det stora problemet. Gamla oljeskorvar plöjer fortfarande fram genom den känsliga havsmiljön. Makthavarna i Moskva har ingen större lust att gå med på tuffa miljökrav. Ryssarna har inte ens godkänt Esbokonventionen, som handlar om att informera andra länder. Vi ska följa den så långt som möjligt, är budskapet från Kreml.
Det finns ingen anledning för Sverige att acceptera det. Miljöminister Andreas Carlgrens (c) Östersjöstrategi blir bara en papperssvala om inte Ryssland ställer upp.
Miljön måste upp på EU:s kommande toppmöte med Vladimir Putin. Gasledningen är ett utmärkt exempel.