Det var rätt att vi räddade flyktingar
Under åren 2014 och 2015 välkomnade Sverige drygt 250 000 flyktingar.
Att så många kom berodde delvis på att regeringen Reinfeldt liberaliserat flyktingpolitiken men även på att en ny smuggelrutt öppnats genom västra Balkan.
Samtidigt hade den humanitära situationen i Syrien och bland flyktingar i grannländerna blivit katastrofal.
Stefan Löfven försökte först fortsätta sin företrädares politik men i november 2015 gav regeringen upp.
SD vann historieskrivningen
I efterhand har situationen under flyktingkrisen beskrivits som ett fullkomligt misslyckande. ”Aldrig mer 2015” är slagordet från höger till vänster.
Självklart var det mycket som inte fungerade. Men de som skriver historien glömmer flera saker.
Det mesta gick faktiskt ganska bra. Någon ”systemkollaps” var det aldrig fråga om. Tusentals volontärer i hela landet hjälpte frivilligt och vi räddade faktiskt en kvarts miljon människor.
När historien om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget skrivs behöver vi inte skämmas.
Världens bästa land
Det finns en väl etablerad myt om att vår invandringspolitik som helhet skulle vara dålig. Men enligt en ny undersökning från USA är Sverige världens bästa land för invandrare.
US News and World Report har använt data från FN och världsbanken och genomfört 21 000 intervjuer.
– Vårt mål var att fokusera på de ekonomiska sidorna av invandring och konsekvenser det kan få på ett lands upplevda ställning i världen, säger Deidre McPhillips, som har varit med och gjort rankningen till The Washington Post.
Det man studerat är ekonomisk stabilitet, inkomst, jämställdhet och arbetsmarknaden.
Får få flyktingar
Två år efter 2015 går det inte att tala om någon flyktingkris längre. Sedan årsskiftet har 196 asylboenden stängts eftersom det kommer för få flyktingar.
– Varje vecka lämnar cirka 800 personer de boenden vi ordnat, och detta är anledningen till att vi nu stänger flera av de tillfälliga asylboenden som vi upphandlade när behovet var större, säger Michelle Bornestad, Migrationsverket.
Nu väntar andra utmaningar, som att anpassa samhällskostymen efter att vi blir fler svenskar. Nya skolor behöver byggas och välfärden utökas så att vård, omsorg och socialtjänst motsvarar behoven.
Tillväxt
Statsvetarprofessorn Bo Rothstein beskrev för en dryg månad sedan Sveriges hantering av flyktingkrisen som ”ofrivillig keynesianism”.
”Den totala svenska ekonomin har under 2016 växt fyra (!) gånger så mycket som de övriga nordiska ländernas. Alltså, inte dubbelt, inte tredubbelt utan fyrdubbelt!”, skriver han.
Förklaringen är troligen de massiva offentliga investeringar som staten och kommunerna gjort till följd av flyktingkrisen. Sverige har, utan att egentligen ha planerat för det bedrivit en expansiv finanspolitik ska skapat tusentals jobb och ökat tillväxten rejält.
Det är dags att börja ifrågasätta den ensidigt negativa rapporteringen om hanteringen av flyktingkrisen.