Fråga Hédi Fried om man kan lita på Ulf Kristersson

Inte lämplig att bli statsminister

Jimmie Åkesson ger ett kristallklart svar på Svenska Dagbladets fråga.

– Vi kommer att kräva plats i regeringen om det ska bli ett maktskifte, men hur starkt kravet blir beror på hur väljarna röstar.

Att Ulf Kristersson lovat att inte släppa in honom tar Åkesson med ro.

– Ingen skulle väl bli förvånad om de bryter ett löfte efter valet.

Nä, så är det nog. Ingen skulle bli särskilt förvånad om Ulf Kristersson bröt även detta löfte.

En person man kan fråga om hans pålitlighet är förintelseöverlevanden Hédi Fried. Vid förra valet åkte Ulf Kristersson hem till henne och lovade en tydlig röd linje mot Sverigedemokraterna.

– Han bedyrade att han aldrig, aldrig kommer gå med på något samröre med SD. Han lät mycket övertygande. Vi skildes åt i god vänskap, berättade hon för DN.

För Hédi Fried var det ett viktigt löfte, hon har i flera år varnat för den smygande anpassningen till extremhögerns språkbruk och politik i Sverige.

I över trettio år har hon rest runt i skolor och berättat om sina erfarenheter från nazisternas läger och Förintelsen. Om hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz och om det livsviktiga försvaret för humanismen.

Hon tillhör själv den sista generation som kan berätta utifrån egna erfarenheter om vad som hände.

Hennes bok Frågor jag fått om Förintelsen har distribuerats i skolorna och blivit oumbärlig för att utbilda kommande generationer om mänsklighetens allra fasansfullaste erfarenheter.

Ulf Kristersson lurade henne.

Och efteråt förklarade han sitt svek ungefär som en hästskojare hade gjort. Hédi Fried hade missat det finstilta. Han satt inte i hennes kök som Ulf utan som Allians-Ulf och när Alliansen upplöstes hösten 2018 gällde inte hans handslag längre.

Hela Moderaternas propagandamaskin har sedan dess försökt lura oss att det vi såg hända inte har hänt.

Efter valet kommer han att hitta något nytt finstilt att hänvisa till, det är så hästskojare gör. De luras inte bara en gång – det är så de göra affärer.

Faktum är att Ulf Kristerssons karriär är kantad av liknande historier.

När han tillträdde som partiordförande avslöjade TV4 att han åkt taxi för 113 000 kronor. Detta var innan pandemin och riksdagsledamöter skulle helst åka buss och tunnelbana.

”Jag åker kollektivt ganska mycket också. Och det ser ni inte heller förstås”, svarade Kristersson glatt.

Men TV4:s reporter hade gjort sin hemläxa.

"Jo, vi ser att du har ett SL-kort, men vi ser att det är inte är många resor på det”, sa reportern.

”De vanligaste sträckorna går jag i så fall”, sa Kristersson.

Han bara ljög rakt upp och ner och när det sprack bytte han lögn.

"Jag är en idrottare och löpare som tar varje steg jag kan, jag åker inte taxi i onödan, det kan jag lova dig" sa Kristersson.

Men, nej.

En av de vanligaste taxiresorna gick mellan hans övernattningslägenhet och riksdagen, tre minuter med tunnelbanan. En annan mellan Centralen och riksdagen, 920 meter.

TV4 skickade en reporter att gå samma sträcka. Det tog ungefär lika lång tid som taxin.

Kristersson berättade att han hade bagage eftersom han övernattade, men även när han inte övernattade åkte han ju taxi, noterade TV4. Och så höll det på.

Lögnerna byttes sömlöst mot nya lögner.

113 000 i taxiräkning är kanske inte så mycket för en riksdagsledamot idag, pandemin och kraven på säkerhet gör att många är tvingade att åka mycket mer än så.

Men TV4:s intervju är avslöjande eftersom den visar på ett av Ulf Kristerssons viktigaste karaktärsdrag: det spelar ingen roll för honom om det han säger är sant. Han är helt obrydd.

Vi har sett samma sak under valkampanjen. Moderaterna hittade på att 700 000 invandrare inte försörjer sig och trots att SVT, med hjälp av statistik från SCB, visade att siffran var osann så fortsatte han använda den.

Ulf Kristersson ljög om att S ville införa fastighetsskatt, tvångsbussa elever från villaområden till förorter, halvera ränteavdraget och i SVT:s statsministerduell hittade han i direktsändning på att S vill införa en helt ny skatt på 40 miljarder.

Magdalena Andersson stod bredvid med misstrogen min och skakade sakta på huvudet.

Det är som att Ulf Kristersson har lånat sitt kampanjupplägg från Donald Trump men utan hans karisma, massrörelse och pengar.

Vad betyder då detta?

Svaret är enkelt: Ulf Kristersson är inte lämplig som statsminister.

Erfarenheten från Donald Trump är tyvärr att den som kampanjar med lögner också regerar med lögner. Varför sluta med en framgångsrik strategi när du väl är vald?
Vi lever i en tid när detta kan spela mycket stor roll.

Pandemin är inte över, och vi vet väldigt lite om hur de kommande månaderna och åren kommer att se ut, både när det gäller smittspridning, restriktioner och samhällsekonomi.

Sverige står inför en lågkonjunktur. Att kunna hantera ekonomin kommer att vara A och O framöver. Annars riskerar räntorna på huslånen att sticka i höjden, arbetslösheten stiga, matpriserna gå upp och inflationen tappa markkontakt.

Borgerliga regeringar har misslyckats grundligt med just detta förut. Och nu lovar Kristerssons lag stora skattesänkningar och ökade utgifter - igen.

Miljoner människors privatekonomi står på spel. Och svensk välfärd behöver mer resurser, inte jobbskatteavdrag.

Även i säkerhetspolitiken har Sverige stora utmaningar, med ett utnötningskrig i Ukraina och Vladimir Putins gaskrig mot Europa. Det mesta tyder på att vi är i inledningen av ett nytt kallt krig.

Det spelar roll vem som är statsminister.

Just nu ser SD ut att bli högerblockets största parti. Det är det man får om man lägger sin röst på något av partierna till höger, det är hos Jimmie Åkesson tyngdpunkten i så fall ligger. I fyra års tid.

Och det vi ska lita på som garant för den liberala demokratin, rättssäkerheten, friheten och öppenheten i vårt samhälle är Ulf Kristerson hedersord.

Du kan fråga Hédi Fried om det är en bra idé.

Följ ämnen i artikeln