Skräpkaoset blev gatukonstens fel

Graffitihuset i Malmö 2014.

Graffiti är roten till allt ont här i världen. Bara åsynen av en målning på en vägg kan få folk att tappa fattning och börja skräpa ner överallt. Den slutsatsen tycks Anna König Jerlmyr, moderat oppositionsborgarråd i Stockholms stad, dra.

Vid årsskiftet tog ett nytt ­företag över sophämtningen i stora delar av Stockholm. Men det visade sig att företagets ­bilar inte var anpassade till ­stadens avfallsbehållare. Snart växte sopbergen kring stationerna.

Alla förstår att kritiken borde ha riktats mot leverantören. ­Eller möjligtvis mot hela systemet med lägsta budupphandlingar. Men inte Moderaterna.

Anna König Jerlmyr tog i stället tillfället i akt att moralisera i en av Stockholmsmoderaternas favoritfrågor. En förklaring till att det såg ut som det gjorde, sa Jermyr till ­nyhetssajten Stockholm­direkt, var den slopande noll­toleransen mot graffiti.

– Det ger signaler att nedskräpning inte är en prioriterad fråga vilket ­bidrar till en otrygg, skräpig miljö, sa hon.

Man kan ju undra vad havererad sophämtning har med ­graffiti att göra. Och framför allt: snacka om att tillmäta konsten lite väl stor betydelse. Å andra sidan är det här inte första gången Moderaterna gör ett irrationellt utfall mot graffitin.

År 2007 införde den borgerliga alliansen i huvudstaden en så kallad klotterpolicy. En av punkterna i dokumentet handlade om att skol­personal skulle ­utbildas och informeras om ”subkulturen runt klotter och dess riskfaktorer”.

Och hur skulle det ske? Jo, ­genom att ”reagera och agera direkt vid misstanke om att ungdomar ägnar sig åt klotter och liknande skadegörelse” för då kan man nämligen ”före­bygga att ungdomar drabbas av problem som skolk, missbruk och kriminalitet”.

Ironiskt nog gick Moderaternas krig mot graffitin så pass långt att de själva bröt mot ­lagen.

När Riksteatern för några år sedan ville annonsera om kulturevenemanget ”Art of the streets” med en graffitibild satte staden stopp. De kommunala anslagstavlorna fick inte användas eftersom reklamen ansågs bryta mot stadens ”klotter­policy”.

Justitieombudsmannen, JO, tittade på fallet och kom fram till att kommunen agerat olagligt. Dessutom var det obegripligt på vilket sätt annonserna hängde ihop med klotterpolicyn.

När den nya rödgrönrosa ­majoriteten tog över makten i Stockholm ­gjorde den därför helt rätt i att slopa det fåniga dokumentet.

Men det hindrar inte Moderaterna att envist fortsätta skylla alla möjliga problem på denna konstform. Det riktigt komiska i sammanhanget är att någon graffiti inte har synts till i de rika innerstadskvarter där König Jerlmyr noterade sophämtningskaoset.

Men bara beslutet i sig – att ta bort nolltoleransen mot graffiti – räcker tydligen för att människor ska tappa all sans och balans och börja slänga skräp och bete sig allmänt grisigt.

Enligt ­Moderaterna.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.