God Jul! – snart kan vi lämna 2023 bakom oss
Håll ut, så småningom kommer allt bli bra
Den tredje advent sprang 600 tomtar den årliga ”Tomtelöpningen” i Malmö.
De ville sprida julglädje och samla in pengar till Världens barn. Förutom att tomtarna sprang 18 kilometer bjöds det på dans, julmust, sång och pepparkakor.
Så ser Sveriges hjältar ut.
2023 blev ett tungt år för många. Med dyrare mat känns julen fattig i många hem. Kriget i Gaza gör att man drar sig för att öppna en tidning. Och när klimattoppmötet nyligen avslutades blev beskedet från våra ledare att, jaha, Marshallöarna får väl sjunka i havet då.
Var nu Marshallöarna än ligger.
I Sverige är den politiska polarisering som att gå på rakblad.
Regeringen håller på att ta fram riktad lagstiftning för att slå undan benen på det största oppositionspartiets finansiering. Sociala medier svämmar över av hat och hot. Statsministern håller ”tal till nationen” för att hacka på oppositionen. De demokratiska spelreglerna verkar vara kastade ut genom fönstret.
Många frågar sig denna jul: vad håller Sverige på att bli?
För mig ger tomtarna i Malmö ett svar på den frågan. Genom mörker bär de ljus. De finns i vardagen. I insamlingar som just den till Världens barn, i föreningar, språkcaféer, studiecirklar och bokklubben på jobbet.
När det politiska stridslarmet lagt sig och Agenda är över, kliver de verkliga hjältarna fram för att plocka upp resterna. Ett leende här, en inbjudan till viskväll i bygdegården där, den årliga insamlingen av skräp i skogen, fackklubbens årsmöte och så Valborgsmässoelden.
Den tyske författaren Hans Magnus Enzensberger skrev i sin Inbördes krig från 1993 om vad som händer efter inbördeskriget.
Då tar de vanliga människorna tillbaka makten igen. De vet att de inte kan få ordning på allt. Men de reder upp sitt hörn. De lagar, fejar och pyntar. Och genom att var och en gör sitt så reser sig landet igen. Underifrån, som alla länder rest sig. Det är ostoppbart, skriver Enzensberger. Tills nästa gång.
Inbördes krig kan vara både bokstavliga och bildliga. Jag föredrog det Sverige vi hade före polariseringen, rasismen och desinformationen. Jag lägger med glädje 2023 till handlingarna. Det blev i allt väsentligt ett skitår.
Så låt oss börja om, med blanka ark och nya kritor till. Med fler Tomtelöpningar och färre personer som tar sig på för stort allvar. Med att vi hyllar föreningslivets, kulturens och vardagens hjältar. Med politiker som tänker innan de öppnar munnen och förbjuds att ha konton på X, tidigare Twitter.
Gör sanningen ”Great Again” i det offentliga samtalet. Gör föreningslivets och folkrörelsernas Sverige till norm igen, det lågmälda samtalet. Votering är begärd och ska verkställas. Ingen skulle bete sig på fotbollsklubbens årsmöte eller i bostadsrättsföreningen som de nu gör i sociala medier.
Eller så kan vi förse X med alkolås. Det vore sannolikt ingen dålig början.
Jag vill bo i ett humanistiskt, vänligt och kärleksfullt land. Som tar livet med en klackspark och har Bamses valspråk som sitt: Om man är stark måste man också vara snäll.
Det önskar jag att vår tomte, och helst alla tomtar, lämnar under granen idag. Håll ut, allt kommer snart att bli bra.
Och glöm inte. Tomten är röd.
Gud jul!