Hur mäter man en människas självkänsla?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

NYKÖPING. Fontänhuset ligger vackert vid Nyköpingsån. Jag hälsar på klubbhuschefen Harrieth Ekroth och Erika, en av husets medlemmar.

De visar mig runt i byggnaden.

Fontänhuset är en ideell förening, som arbetar med rehabilitering av personer med psykiska problem. Man bedriver ingen vård eller behandling, verksamheten bygger i?stället på delaktighet. Att man känner sig behövd. De som sökt sig hit får sitta i receptionen, arbeta i köket eller på kontoret. När man känner sig stark nog kan man pröva en tillfällig anställning ute i samhället. Allt är frivilligt.

– Fast vi åker hem till medlemmar varje morgon och hjälper dem komma hit, säger Harrieth.

Just nu har de ett fyrtiotal aktiva och över 100 medlemmar.

Erika berättar att hon gick in i väggen för en tid sedan och att Fontänhuset hjälpt henne att bli frisk.

– Det finns inte så mycket annan behandling för oss, säger hon.

En annan medlem berättar om sina depressioner, hur hon tidigare åkte ut och in på psyket. Sedan hon blev medlem i Fontänhuset har hon inte varit inskriven en enda gång. Nu läser hon engelska på komvux och hoppas att en dag komma tillbaka till arbetslivet.

Det är en fascinerande verksamhet, som tyvärr har svårt att få pengarna att räcka till. På grund av striktare bedömningar från Försäkringskassan, vilket ytterst betyder stramare regler från regeringen, har de fått 400?000 kronor mindre att röra sig med. Landstinget har gått in och täckt upp en del av besparingarna, men det är ändå knapert.

Möjligen kan de få nya pengar från arbetsförmedlingen, som på regeringens uppdrag ska handla upp arbetsträningstjänster.

Det låter bra, men jag undrar om de tio Fontänhusen i Sverige är tillräckligt ”marknadsanpassade” för att vinna en sådan upphandling. Resultaten är utmärkta. Fem medlemmar i Nyköping fick fasta jobb 2007. Men Fontänhuset tänker långsiktigt och kan inte mäta alla sina framsteg. Hur mäter man en människas självkänsla?

De jag talar med i Nyköping betonar hur viktigt det är med flexibla system. Stupstocksregler ställer bara till problem. Som det nya kravet att man ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter ett halvårs sjukskrivning.

– Alla har olika saker i ryggsäcken när de kommer hit, säger Harrieth Ekroth. Och det tar olika lång tid för folk att bli friska och redo att ta ett arbete igen.

Jag hoppas att systemen, och arbetsförmedlingens upphandlare, förstår hur viktig den inställningen är.

Av en slump träffar jag Pockettidningens chefredaktör Kurt Nurmi på tåget från Flen. Han är på väg till Stockholm för att lansera tidningens senaste nummer, som är en reportageresa genom Sverige, till de orter Ted Ström sjunger om i låten ”En vintersaga”. Ni vet, den om vemodet som rullar in. Om Stadspuben i Luleå och en överdos på Skärholmens station.

Han ger mig tidningens förra nummer, som granskar sanningen bakom det påstådda fusket med bidrag och försäkringar.

”Det är konstigt hur lätt det är att göra radikal journalistik nuförtiden”, säger Nurmi.

”Det räcker att man ställer frågan: Är det verkligen så här? Talar myndigheterna sanning?”