Extremism kan inte utvisas från landet
Att tro att domar stoppar terror är att bagatellisera situationen
Högsta domstolen anser att den 23-åring som för drygt ett år sedan attackerade synagogan i Göteborg kan utvisas till Gaza när han suttit av sitt straff. HD anser inte att det finns något individuellt hot om tortyr eller liknande mot mannen och går därför på samma linje som tingsrätten gjorde.
Samtidigt dömde Örebro tingsrätt en 38-åring irakisk medborgare för krigsförbrytelser. Som stridande på regimens sida har han poserat vid stupade och i några fall stympade fiender, och sedan publicerat bilderna på sociala medier.
Dagens domar kommer säkert att tolkas i ljuset av de senaste dagarnas diskussion om återvändande IS-krigare. Det handlar om extremism, och hur det svenska samhället ska hantera den. Det handlar dessutom om vilket ansvar vi har för våldsamma handlingar vars motiv har sina rötter i andra länder.
Ett avskyvärt brott
Samtidigt talar vi om olika situationer. Högsta domstolens besked i dag handlar inte om straffvärdet för attacken mot den judiska församlingen. Alla är eniga om att det var ett avskyvärt brott med antisemitiska motiv. Domen handlar inte ens om ifall brottet motiverar en utvisning.
Det Högsta domstolen har tagit ställning till är om 23-åringen kan utvisas till Gaza, eller egentligen om det finns ett specifikt hot som riktar sig mot just honom. Det gör det inte, enligt domen. Att den israeliska blockaden och internt vanstyre gör livet till ett helvete för alla i det som kallas världens största utomhusfängelse är en annan sak.
Om något visar dagens besked att svenska domstolar har förmågan att hantera brott med extremistiska och ideologiska motiv. Det borde vara betryggande, inte minst som inrikesminister Damberg försäkrat att krigsförbrytare som nu besegrats i Syrien kommer att åtalas och dömas den dag de sätter foten på svensk mark.
Att överlämna hela frågan om de besegrade IS-anhängarna till rättsväsendet skulle dock vara att bagatellisera situationen.
Domstolarna klarar sin uppgift
Svenska domstolar har visat att de kan hantera fall av ideologiskt våld med stränghet. De kan också döma personer som begått krigsförbrytelser, särskilt om personerna varit dumma nog att behålla bevis för sina illdåd.
Sannolikt passar några av IS-anhängarna i Syrien in på beskrivningen. Men det kommer inte att gälla alla. Bland de svenskar som finns i Syrien finns kvinnor som i många fall inte begått några brottsliga handlingar. Och där finns barn som absolut inte kan betraktas som brottslingar.
Och även när det gäller de som faktiskt deltagit i strider lär det ofta bli svårt att i efterhand bevisa vem som gjort vad. Men det är faktiskt det krav som ställs vid en rättegång.
Så småningom kommer det att komma hem människor från krigets Syrien till Sverige. Några kommer antagligen at dömas, men de flesta ska på ett eller annat sätt lära sig att leva med sina erfarenheter här.
För svenska myndigheter och kommuner är utmaningen att ha beredskap för att ge rätt stöd och erbjuda en väg bort från extremism och terror. Det är nämligen bara så vi kan skapa trygghet här hemma.