Syret börjar ta slut för extremhögern
BERLIN. Platsen där Adolf Hitlers bunker låg är i dag en illa underhållen parkeringsplats med maskrosor och torrt gräs. Närmsta granne är ett äldreboende och en liten uteservering. En grupp italienska turister skrattar och tar bilder.
I satiriska romanen ”Han är tillbaka” (Leopard förlag, 2013) av Timur Vermes vaknar Adolf Hitler upp ur sin koma ungefär här och kliver rakt in i nutiden.
Först är han förvirrad men finner sig snabbt tillrätta i dagens tyska samhälle. Vår tid gillar karismatiska och provocerande personligheter och Adolf Hitler blir snart stjärna på Youtube med egen talkshow i TV.
Skrattspegel av dagens Sverige
För två år sedan, mitt i flyktingkrisen, gick ”Han är tillbaka” upp på biograferna som spelfilm. Det var ett socialt experiment. Skådespelaren Oliver Masucci gick runt och pratade med vanliga människor i full Hitleruniform medan kameran rullade.
Och ”Hitler” fick de mest hårresande svar. Han mötte biodlare och nazister, politiker, hunduppfödare, arbetare och pensionärer på krogen.
Och ”Hitler” fick de mest hårresande svar. Han mötte biodlare och nazister, politiker, hunduppfödare, arbetare och pensionärer på krogen.
– Det var otroligt, jag var plötsligt en attraktion, som en popstjärna, sa Oliver Masucci till The Guardian.
Regissören David Wnendt har nästan 300 timmar inspelat material, en skrattspegel av dagens Tyskland.
Och troligen av dagens Sverige.
Nyligen kom ”Han är tillbaka” på Netflix och om inte filmen varit från 2015 skulle den ha kunnat vara en parodi över Donald Trump – eller för den delen Jimmie Åkesson.
Tyskarna minns sin historia
Fast här finns kulturella skillnader. Även om Hitler fungerar på film hade ett parti med SD:s nazistiska rötter inte varit möjligt i Tyskland. Det högerpopulistiska partiet här heter Alternativ för Tyskland (AfD) och startade som en Eurokritisk utbrytning från Kristdemokratiska CDU.
I Berlin finns många platser som bevarar minnet av nazismens offer och påminner nya generationer om historien. Det kanske mest skakande är ”Terrorns topografi” – ett museum på den plats, Prinz-Albrecht-Strasse 8, där SS och Gestapo hade sina högkvarter.
Sedan länge är byggnaderna jämnade med marken men härifrån styrdes nazisternas terror i hela Europa. Här låg SS-chefen Heinrich Himmlers kontor och ”Inspektionen för koncentrationslägren”. Här arbetade de ”byråkratiska mördare” som med stor noggrannhet administrerade förintelselägren Auschwitz och Majdanek.
De flesta på högkvarteret var unga, majoriteten under 36 år när kriget började och oväntat många var jurister. Nästan ingen åtalades efter fredsslutet.
Tyskarna minns konsekvenserna av att ge högerextremister makt – även om vi i Sverige verkar ha glömt.
Den ”patriotiska våren” tappar luft
AfD blev fullt ut främlingsfientligt i och med valet av Frauke Petry till partiledare 2015 och steg snabbt i opinionsmätningarna efter flyktingkrisen. De högerextremas dröm efter Donald Trump var en ”patriotisk vår” även i Europa där länderna skulle falla som dominobrickor. Men sedan dess har syret börjat ta slut.
I Nederländerna fick högerpopulisten Geert Wilders magra 13 procent och här i Tyskland har Frauke Petry och AfD tappat stort till Socialdemokratiska SPD.
I Frankrike ligger socialliberalen Emmanuel Macron och Marine Le Pen jämsides runt 25 procent inför första valomgången i presidentvalet i april. Men enligt den sammanställning Financial Times har gjort av olika opinionsmätningar kommer Macron att vinna i den andra valomgången med 63 procent mot 37.
Judisk förening stängs ned
Det är självklart för tidigt att dra definitiva slutsatser, mätningar är inte valresultat, men den högerpopulistiska vågen från flyktingåret 2015 verkar ha börjat klinga av.
Kanske har de haft sin formtopp, för den här gången. Men säkra kan vi inte vara.
I USA har flera judiska begravningsplatser nyligen vandaliserats och i förrgår lade judiska föreningen i Umeå ner efter hot från nazister.
Och någonstans där är ”Han är tillbaka” inte så rolig längre.