Sverige bestals på sin första kvinnliga statsminister

Anna Lindh var given – men hon hade inte fått det lätt

15 år har gått sedan mordet på utrikesminister Anna Lindh. Vid ett snabbt besök på NK den 10:e september för att handla kläder inför ett tv-framträdande slog mördaren till. Anna Lindh hade inte livvaktsskydd, trots det hett omdiskuterade EMU-valet som då pågick. Dagen efter knivattacken avled hon.

– Det är med stor sorg som jag har tagit emot beskedet att Sveriges utrikesminister Anna Lindh 05.29 denna morgon har avlidit av de skador hon fick vid gårdagens attentat. Våra tankar går närmast till Annas familj, maken Bo, barnen och andra närstående, sa dåvarande statsminister Göran Persson på presskonferensen i Rosenbad. Vid de sista orden bröts rösten.
Mordet på Anna Lindh är ett trauma som Sverige ännu inte har återhämtat sig från, och det gjorde ett hack i vår politiska tidslinje. Sverige har, till skillnad från våra grannländer, ännu inte haft en kvinnlig statsminister. Den 11:e september 2003 bestals vi på en given kandidat.

Göran Persson planerade att avgå

– Det var naturligtvis Anna Lindh som skulle ha efterträtt mig, säger Göran Persson.

I en SVT-dokumentär av Tom Alandh berättar han att han hade planerat att avgå på kongressen 2004. Anna Lindh skulle då ha blivit partiledare.

Som så många andra kvinnor i politiken skulle hon ha känt av glastaket, men hon hade bättre förutsättningar än de flesta att bryta igenom det. Och hon hade många kvaliteter som andra statsministerkandidater saknat. Hon ”gick igenom rutan”, nådde ut, och i det fanns en folklighet, men hon gick också hem bland kräsna högutbildade. Som utrikesminister var hon enormt uppskattad.

– Anna Lindh var en fantastisk ledare. Oberoende och modig. En sann internationalist. Vi har förlorat en stor svensk, sa en märkbart rörd Kofi Annan, dåvarande FN-chef, till Svenska Dagbladet efter Anna Lindhs död.

Anna Lindh var inte oproblematisk

Hennes politiska engagemang vaknade i och med Vietnamkriget. I tonåren blev hon SSU-ordförande. Grundtron på möjligheten att förändra behöll hon genom hela sin politiska karriär.

– Det går att påverka samhället, och så många som möjligt bör vara med och försöka göra det, sa hon i ”På tu man hand” 1999.

Hon var stark i miljö- och jämställdhetsfrågor. Erkänt skicklig på att kompromissa, men hon kunde också ta ställning, som när hon snabbt fördömde USA:s invasion av Irak.

Anna Lindh var inte oproblematisk som statsministerkandidat. Hon tog strid för EMU, och så här i efterhand är det ingen som är ledsen att hon förlorade. Hon gick också på USA:s linje i det illa förberedda Afghanistan-kriget, som 17 år senare fortfarande pågår.

Men vi vet att i dagens politiska klimat hade Anna Lindhs förmåga att bygga broar varit essentiell, likaså hennes starka motstånd mot högernationalismen.

I dag delar SSU bilden av Anna Lindhs citat “Uppgivenhet är vår främsta fiende”. Nu, som alltid, behöver vi Anna Lindhs påminnelse om det.

Mordet på Anna Lindh |
Aftonbladet

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.