Demokratin och miljön blir handelshinder i EU
I skuggan av MP-kris, kungafirande och budgetutspel har miljöorganisationen Greenpeace kommit med ett sensationellt litet avslöjande om TTIP, ett handelsavtal som just nu förhandlas fram mellan EU och USA.
De få gånger vi talar om avtalet i Sverige så pratar vi om hur det kan skapa jobb och tillväxt på bägge sidorna av Atlanten. Svenska företag ska kunna, om avtalet skrivs på, glädja sig åt löften om färre tullar och att villkoren för investeringar i Europa och USA görs mer lika. Det ska bli enklare för svenska företag att få ut sina produkter på den amerikanska marknaden.
Näringslivet ges inflytande
Det är inga småsaker, men avtalet dras också med några mycket bekymmersamma avigsidor.
Enligt de dokument som Greenpeace nu läckt vill USA minska regler om miljö- och klimatskydd och förändra EU:s kemikalielagstiftning. De amerikanska förhandlarna hotar med att försvåra import av europeiska bilar om inte EU öppnar för att importera hormonbehandlat kött och genmodifierade grödor från USA.
Amerikanerna kräver också att EU ska informera företag om alla kommande regelförändringar som kan påverka dem, och vill öppna för att amerikanska företag ska ges inflytande över EU-lagstiftningen.
Enligt Greenpeace är detta ett bevis för hur näringslivet genom sina lobbyorganisationer skaffat sig inflytande över förhandlingarna. Ett avtal om frihandel blir ett avtal där företag tillåts sätta sig över demokratiska beslut och där miljö- och klimathänsyn inte ska tas.
Det kan vara hur det vill med just den saken, men vi vet sedan tidigare att TTIP är behäftat med många brydsamheter.
I förslaget till avtal har det ingått ett system för investeringsskydd, Investor-state dispute settlement, ISDS. Systemet ger företag rätt att stämma stater om de förlorar pengar på grund av politiska åtgärder.
Men enligt avtalet är det inte en domstol som ska avgöra, utan en skiljenämnd med jurister som beslutar helt utan insyn.
Utmanar lagar
Det finns skäl att oroa sig. Företag försöker redan använda juridiska mekanismer i frihandelsavtal för att stoppa allt från piratkopiering av musik till billiga och lagliga mediciner.
Om samma system införs i EU kan amerikanska storföretag utmana lagar som skyddar exempelvis folkhälsa, miljö, konsument- och arbetstagarskydd och kalla dem handelshinder.
BBC har tidigare avslöjat att Storbritanniens offentligt finansierade sjukvård faller inom ramen för TTIP:s tvistelösningsmekanism. Amerikanska bolag som köpt sjukhus och vårdcentraler när de privatiserats kan i framtiden stämma brittiska staten om nästa regering vill ta tillbaka driften åt det offentliga.
Även i USA oroar sig folk över handelsavtalet. Både Donald Trump och Bernie Sanders är emot. Hillary Clinton har varit för, men säger sig blivit mer skeptisk när hon insett hur handelsregler kan sätta demokratiskt fattade beslut ur spel.
Handelspolitik är storpolitik som har en direkt påverkan på människors liv. Så borde frågorna behandlas och diskuteras, men all kritik som man reser mot TTIP viftas bort med att avtalet inte är helt färdigförhandlat. Just så bemöter också EU:s ansvariga handelskommissionär Cecilia Malmström den senaste läckan.
Problemet är ju att det enda sättet för vanliga medborgare att granska förhandlingarna om avtalet är genom läckor.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.