I höstbudgeten är det försvarets tur

Peter Hultqvist och USA:s försvarsminister James Mattis vid ett möte i Pentagon i våras.

Vad kommer efter Peter Hultqvists försvarspolitik?

Frågan kan låta konstig, Hultqvist är fortfarande försvarsminister och ledde (nåja) så sent som i helgen de tappra svenska soldaterna på plats under Natoövningen Trident Juncture i Norge. Där övade de tillsammans med 50 000 andra från 31 länder försvar av vårt broderfolk mot en invasion från öster.
Trident Juncture är på många sätt kronan på verket på den så kallade "Hultqvistlinjen", den nya försvarspolitik Socialdemokraterna sjösatte efter valsegern 2014.

I övningen deltar en reducerad armébrigad i samarbete med finska armén, två Visbykorvetter och åtta Jasplan. Sammanlagt 2 300 svenska soldater från i princip alla förband i Försvarsmakten.

Hultqvistlinjen har i grunden handlat om två mentala förändringar. Den första gäller synen på internationellt samarbete. Hultqvists politik är en typiskt svensk konstruktion, man plockar russinen ur kakan och samarbetar med andra där det behövs men med bibehållen suveränitet och militär alliansfrihet. Det är en elegant lösning.

Enligt vår försvarsdoktrin ska Sverige både kunna ge och ta emot hjälp men fram till Peter Hultqvist var detta i praktiken tomma ord. Först nu har det övats på allvar. Sedan 2014 har Sverige ingått ett finmaskigt nät av bilaterala avtal med andra länder, det viktigaste med USA. Samverkan med Finland gör att ländernas piloter och fartygsbefäl i dag lär känna varandra vid förnamn och Sverige har ett fördjupat samarbete - ett så kallat "guldkort" - med Nato.

Den andra förändringen handlar om att öka volymen i Försvarsmakten från Fredrik Reinfeldts ”enveckasförsvar” till att motsvara det hot som dagens allt mer aggressiva Ryssland utgör. Sedan 2014 har en 25-årig trend av sjunkande försvarsanslag brutits.

Hultqvistlinjen var svaret på två problem som blev akuta under 2014. Det ena var Rysslands invasion av Ukraina och ockupation av Krim. Både att Vladimir Putin var beredd att flytta gränser i Europa med militärt våld och sättet han gjorde det på - genom informationskrig och "små gröna män" utan nationalitetsbeteckningar - blev en chock. Det andra problemet var att Sveriges försvar, och svenska folkets säkerhetspolitiska beredskap, hade prioriterats ned sedan 90-talet. När hotet från omvärlden ökade stod vi nästan bokstavligen med rumpan bar.

Man brukar säga att generaler alltid förbereder sig för gårdagens krig och skulle det ryska överfallet på Krim 2014 inträffa i dag så skulle vår beredskap vara betydligt bättre. Men vilka problem är akuta 2018, och var brinner det i morgon?

För det första så behöver den nuvarande försvarspolitiken finansieras fullt ut. Redan i höstbudgeten behöver försvarsanslagen öka väsentligt, helst i en uppgörelse över blockgränsen. Detta är inget område för konflikt - trots ett svårt parlamentariskt läge.

För det andra blir framtidens krigföring allt mer komplex. Precis som artificiell intelligens och robotar förändrar övriga samhället i rask takt så behöver ett litet land som Sverige hålla den absolut högsta tekniska nivån på vårt försvar. Det kostar, både i pengar och i tankekraft. Och det kommer att ställa svåra etiska frågor vi inte ens börjat diskutera.

För det tredje kommer nya vapensystem att krävas på framtidens slagfält. Vi ser redan i dag hur cyberattacker och kryssningsmissiler avslutar krig innan de ens påbörjats, och används som både avskräckning och vedergällning. Vilka vapen behöver vi ha i vår arsenal om fem år, om femton?

För det fjärde har den säkerhetspolitiska debatten handlat för mycket om lågt kvalificerade motståndare som terrorgrupper och för lite om det stormaktspel som utgör det verkliga hotet mot både Sverige och EU. Båda hoten finns men vi behöver växla över intresse och resurser till gammal hederlig geopolitisk konkurrens.

Hultqvistlinjen löste upp många av knutarna i den tidigare säkerhetspolitiken. Men världen har inte stannat för att vänta in oss.

Nu måste vi – oavsett regering – prata om vad en Hultqvist II-linje innehåller.


• Vill du ha våra ledare direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.