Sista brevet till svensk glesbygd

Att tvingas åka 22 mil tur och retur för att hämta ut ett paket. Det är verkligheten för Christer och Lena Berg som är egna företagare i jämtländska Lidsjöberg.

– Det här är Sveriges nya fiasko, säger Christer Berg till Länstidningen i Östersund.

Fler byar i länet kommer att få indragen postgång framöver. Människor kommer att få åka miltals för att få sin post.

Fler klagar på posten

Post- och telestyrelsen får in allt fler klagomål på postutdelningen från allmänheten. Postuppror poppar upp runt om i såväl städer som ute på landet. Mycket har sin förklaring i att post­utdelningen har genomgått en tekni0k­evolution. Det mesta av den nödvändiga korrespondensen sköter vi i dag via ­internet. De minskade brevvolymerna har lett till neddragningar.

Men i och med att vi sköter mer inköp över internet har antalet paketförsändelser ökat lavinartat. Det kräver fortfarande en fungerande infrastruktur, framför allt i glesbygden. Men samtidigt som e-handeln växer har Posten dragit ner på serviceställen. Mellan 2006 och 2011 ­lades 31 serviceställen ner i landets glesbygdsområden, en minskning med 21 procent. Fast den stora förändringen handlar inte om teknik utan om politik.

Som ett av de första länderna i världen avreglerade Sverige landets posthantering under Bildtregeringen 1994. Postverket ersattes av Posten AB. Sedan 2009 ägs Posten till 40 procent av Post Danmark och heter numera Postnord. Som aktiebolag ska det gå med vinst, samtidigt som Posten AB fortfarande har ett ansvar för infrastruktur och samhällsservice. Kombinerat med konkurrensutsättningen kan det inte beskrivas som helt lyckat.

Utdelningen ser olika ut i landet

Enligt postlagen ska post fortfarande delas ut och hämtas in varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan i hela ­landet. Men hur detta sker ser numera olika ut beroende på var man bor.

2012 införde Post- och telestyrelsen nya riktlinjer för postutdelning. Enligt dem ska det finnas minst två hushåll per kilometer längs den omväg lantbrevbäraren måste göra från den ordinarie rutten för att hushållen ska få postutdelning.

Om inte det kriteriet uppfylls har ­Posten rätt att flytta ner brevlådan till ­huvudvägen.

Samhällsnytta viktigare än vinst

När avstånden till postservice ökar försvåras levnadsförhållanden för männi­skor. För gamla, sjuka och företagare kan tillvaron bli ordentligt besvärlig. I slut­ändan handlar det om vilken nivå på samhällsservicen vi ska och kan förvänta oss.

Tidigare drevs många postkontor med vad som i dag, efter bolagisering, skulle betraktas som ”förlust”. Men det kunde man leva med eftersom det var viktigt att hela samhället erbjöds en likvärdig ­service.

Den principen borde fortfarande vara giltig.

Följ ämnen i artikeln