Arbetarmän får en sämre vård

10 000 män i Sverige får varje år diagnosen prostatacancer. Sjukdomen känner inga klassgränser, men det gör vården.
Enligt en ny studie från forskare i Umeå, Uppsala och på Karolinska institutet så får låginkomsttagare en sämre vård än män som tjänar bra.

– Män med hög inkomst hade en bättre vård rakt igenom jämfört med de med lägre. Och så ska det ju inte vara, säger forskaren Katarina Tomic till Kommunalarbetaren.

Ojämlik vård dödar tio personer varje dag

Så ska det inte vara, men så är det. Män med högre inkomst fick tidigare diagnos, ofta i samband med en hälso­undersökning. Låginkomsttagare får diagnosen senare, när de börjat märka av symptomen, och då sjukdomen är svårare att bota.

Männen med högre inkomst får också vänta kortare tid på vård, får oftare botande behandling och lever längre efter behandlingen.
Vi vet sedan tidigare att tio personer dör varje dag på grund av ojämlik vård.

Sjukvården måste organiseras om

I början av juni lämnade utredaren Göran Stiernstedt över sitt delbetänkande i utredningen "Styrning för en mer jämlik vård" till regeringen. Här går mönstret igen. Arbetare, men även pensionärer och arbetslösa, avstår från att hämta ut läkemedel, screening och vårdbesök på grund av ekonomiska skäl.

Hur vården styrs och organiseras styr vem som söker och får vård. Det handlar om hur patienter bemöts, hur tillgänglig vården är, vad den kostar för den enskilde och hur snabbt man får remiss. De stora valfrihetssystem som införts i vården har dessutom förstärkt ojämlikheten för patienter.

I fallet med prostatacancer skulle ojämlikheten gå att komma åt genom att alla män över en viss ålder kallades till test för att upptäcka cancern tidigare.

På längre sikt måste sjukvården organiseras om och ersättningssystem helt göras om. Folk ska inte behöva skickas i döden för att de tjänar mindre pengar.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.