En kvinna för Finland

HELSINGFORS. Det vimlar av finska socialdemokrater som vill bli partiledare. Nio kandidater har hittills anmält sitt intresse att efterträda Eero Heinäluoma, som avgår efter katastrofvalet för ett år sedan.

Fem är män, fyra är kvinnor. Alla kvinnorna är under 50. Alla männen är över 50. Under min förmiddag i den finska riksdagen hinner jag springa på åtta av dem. I matsalen, på biblioteket och på väg in i plenum.

Vilken skillnad mot socialdemokraterna här hemma, där alla partiledarkandidater antingen säger ”Nej, jag vill inte” eller går under jorden tills en enig valberedning presenterar deras namn. Modiga Finland, fega Sverige?

Det verkliga slaget står mellan Tarja Filatov, 44, och Erkki Tuomioja, 61, visar en undersökning från finska Gallup som presenteras i Helsingin Sanomat. Filatov är ordförande i socialdemokraternas kvinnoförbund och har varit arbetsmarknadsminister. Tuomioja är före detta utrikesminister och president i Nordiska rådet.

”Tuomioja fungerade som en snöplog i socialdemokraterna”, säger en av mina finska vänner. Först när han tog öppen strid med Eero Heinäluoma och kandiderade till ordförande för fjärde gången kom debatten om socialdemokraternas förnyelse i gång på allvar. Tuomiojas kandidatur kan alltså, paradoxalt nog, vara anledningen till att Finlands socialdemokrater får sin första kvinnliga partiledare.

”Det är en skönhetsfläck att ett parti som är över hundra år gammalt inte har haft en kvinnlig ordförande”, säger partiledarkandidaten

Mia­petra Kumpula-Natri, 35.

Hon har varit rådgivare åt Paavo Lipponen, den socialdemokratiske statsministern, som med hårda nypor tog Finland ur den ekonomiska depressionen på 1990-talet.

Miapetra Kumpula-Natri antyder att socialdemokraterna har talat för mycket om hur de fattigare blivit fattigare. Hon vill ”vinna tillbaka röster från högern” genom att tydligare stå på tjänstemännens och medelklassens sida. Socialdemokraterna måste ha ett svar att ge de kvinnor som vill stanna hemma lite längre med barnen, eller vara närvarande hos sina gamla föräldrar.

Läraren och riksdagsledamoten Jutta Urpilainen, 32, beskrivs ofta som ett ”framtidshopp”. Hon vill bli partiledare för att socialdemokraterna behöver någon som ”modigt fortsätter förnyelsen och inte bromsar in”.

Politiken står inför tre stora utmaningar, säger Urpilainen. Den åldrande befolkningen, globaliseringen och klimatförändringen. Riktigt konkret blir hon först när vi talar om skolan, även om finska elever klarar sig bra i mätningar är allt inte frid och fröjd. Kommunerna satsar väldigt olika resurser på skolan. Ofta saknas det kuratorer och skolsköterskor.

Blir det Tarja och Tarja? President Halonen och partiordförande Filatov? Hon fångar mig genast med sitt varma sätt. Hon är ”saklig och erfaren”, skriver kvällstidningen Iltalehti i en ledare.

”Den socialdemokratiska rörelsen måste vara till för de åsidosatta i samhället”, säger Filatov. Det kan vara de fattiga. Men också akademiker som pendlar mellan tillfälliga jobb och arbetslöshet. Trygghetssystemen är inte utformade för att möta deras verklighet, konstaterar Filatov.

Hon kritiserar en politik som sätter systemen före individen. Välfärden måste fungera i praktiken, inte bara i teorin.

Filatov blev politiskt aktiv när hon som ung spelade teater i sin hemstad Tavastehus. Teatergruppen ockuperade ett gammalt ölbryggeri för att få en scen och hade många kontakter med lokalpolitiker.

”Oj, det är faktiskt de som bestämmer våra gemensamma angelägenheter”, tänkte Filatov och gav sig själv in i politiken.

I juni kan hon vara partiledare.

Följ ämnen i artikeln