Blodbadet i Palestina är Donald Trumps fel

Blodig måndag vid gränsen mellan Gaza och Palestina efter protester mot USA:s ambassadflytt.

Det går att se Israels seger i Eurovision Song Contest i lördags som en upptakt till den historiska vecka som inleddes i går. Förhandsfavoriten Netta Barzilai tog hem vinsten med den #Metoo-inspirerade låten "Toy".

Det är förbjudet att vara politisk i Eurovision, men politiken lyckas ständigt sippra in i tävlingen ändå. Kanske i år mer än någonsin.
Medan Netta Barzilai i sina vinnarintervjuer pratade om mångfald och vikten av jämställdhet och förståelse för andra människor förberedde Benjamin Netanyahus regering staten Israels 70-årsfirande på måndagen.

Men det som är en glädjens dag för Israel går i sorgens tecken i Palestina. Och det är Donald Trumps fel.

Stora palestinska protester

Den israeliska statens bildande 1948 innebar att 750 000 palestinier fördrevs från sina hem. Händelsen kallas bland palestinier för Nakba, eller "Den stora katastrofen" och har uppmärksammats med stora protester under parollen ”Marsch för återvändande”.

Kulmen på protesterna, som pågått i veckor, är tänkt att äga rum i dag. Nästan samtidigt inleds även den muslimska fastemånaden Ramadan.

Detta tillfälle valde alltså Donald Trump för att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.

Bara under måndagen dödades minst 52 palestinier och 2400 skadades vid gränsen mellan Gaza och Israel. Hittills har ingen israel kommit till skada under sammandrabbningarna vilket säger något om styrkeförhållandena i den hopplösa konflikten.

Gazaremsan beskrivs som världens största utomhusfängelse där invånarna lever som livstidsdömda fångar. Sedan 2005 blockerar Israel området. Människor har berövats sina mänskliga rättigheter och saknar ofta det mesta som behövs för en fungerande vardag, medicin, elektricitet och rent vatten.

Står inför ett vägval

Roten till problemen är den israeliska ockupationen. Krig och hot om krig har blivit det nya normalläget för båda sidor. Muren, soldaterna, terrorismen och övergreppen för vidare ett bittert gift från generation till generation av israeler och palestinier. I längden finns ingen vinnare, bara offer och förövare, förövare och offer i en spiral av död.

Med Donald Trump i Vita huset finns inte mycket hopp för palestinierna på hjälp från USA , men resten av världen är varken blind eller döv.

Vi hör skotten och ser tårgasen. Vi känner med offren och förstår vad som håller på att hända trots all propaganda.

Israel har egentligen mycket att fira denna vecka. De ville att 70-årsjubileet skulle berätta om modernitet, demokrati, ny teknik och framåtanda. Men det bestående minnet lär bara bli det fullständigt oproportionella våldet i Gaza.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.