Per Bolund talar till bortskämda barn

Per Bolund ska bygga billiga lägenheter till de unga så att de kan ha lite kul.

Per Bolund ska akta sig för att romantisera gamla tider, han ska bygga billiga lägenheter till de unga så att de kan ha lite kul.

Bostadsbristen brukar beskrivas som ett ungdomsproblem.
Det är inte sant.

När bostadsminister Per Bolund står i tv och beklagar att han inte har ett trollspö som magiskt kan få fram fler ungdomslägenheter, då låter det som han talar till bortskämda barn. Han förminskar problemen och viftar nästan bort dem med sitt trollspö.

Det här kommer att ta tid, menar bostadsministern myndigt och i en annan intervju föreslår han att unga människor kan flytta in hos gamla människor som har plats över.

Den som upplevt bostadsbristen på 60-talet förstår precis vad han menar. Han vill att folk ska bli inneboende och beroende av andra. Tassa på tå, inte bjuda hem vänner och aldrig spela musik. Mitt första egna boende var just en gammal pigkammare innanför värdparets kök. När de åt middag skulle jag helst inte passera vilket kunde bli plågsamt då min toalett låg i farstun på andra sidan köket.

Jag vill påstå att denna pigkammare försenade mitt vuxenblivande. Jag som längtade efter kärleken satt mest ensam och läste i det där rummet innanför köket.

Per Bolund ska akta sig för att romantisera gamla tider, han ska bygga billiga lägenheter till de unga så att de kan ha lite kul. Och när de vill ha barn ska de kunna skaffa sig ytterligare ett rum utan att ruinera sig. Varken marknadshyror eller höga bolån är bra för nativiteten.

En del väljer ändå att tränga ihop sig och det går väl bra så länge barnen är små.

I tonåren blir det svårare att klara läxläsningen och ungdomar som inte får plats hemma hänger tyvärr oftare på gatan än på biblioteket. De kan i vilket fall inte flytta hemifrån för bostadsbristen går tyvärr ofta i arv.

Den som är rik klarar sig alltid medan den som är fattig inte ens har råd att skilja sig. Bostadsbristen gör att allt fler par fortsätter att bo ihop trots att de egentligen separerat. Två människor med vanliga inkomster får inte lån till nya lägenheter trots att de har en lägenhet som ska säljas.

Hyreslägenheter är sällan en lösning får då måste man köa i flera år. Bostadsbanken SBAB konstaterar i en undersökning att det är främst kvinnor som har svårt att få lån till en ny bostad vid en separation.

Bostadsbristen är inget ungdomsproblem, den är ett samhällsproblem som följer människor genom hela livet.

När vi blir arbetslösa, sjuka, ja inte ens som gamla kan vi flytta till något mindre och bekvämare. Den som har låg pension får inte hyra en lägenhet och inte blir det några lån till en fattig pensionär. Den som säljer sin gamla bostad får i stället betala flyttskatt och än återstår det att se vad samarbetspartierna gör av den.

Viktigast är dock att de får fart på bostadsbyggandet. Vi behöver många billiga lägenheter med plats för unga, gamla, förälskade och olyckliga.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln