Bakom Wingårdhs fasad var arbetsmiljön rutten
Vattenlandet Oceana blev en ”brandcell”
Vi är många som känner sorg för Göteborg. Förra året var det 25 år sedan den oerhört tragiska diskoteksbranden på Hisingen där 63 ungdomar omkom och 214 personer skadades. Den stora brandkatastrofen har präglat generationer av göteborgare.
Det var därför många sår som revs upp den 12 februari när Lisebergs vattenland Oceana stod i lågor. Staden fylldes av svart, tjock brandrök. Tio års arbete och 1,2 miljarder kronor hade plöjts ned i äventyrsbadet som skulle skänka göteborgare och besökare glädje.
Till sommaren skulle badet slå upp portarna. Istället finns där nedbrända ruiner och krossade drömmar.
En person omkom och fler än tjugo skadades när badhuset, som till stor del var byggt i plast, tog eld i en av vattenrutschkanorna. Orsakerna bakom branden är inte fastställda än. Enligt experter kan så kallade ”heta arbeten” ligga bakom den.
– Följer man reglerna ska det inte kunna inträffa, säger Lars Brodin, expert på Brandskyddsföreningen, till SVT.
Heta arbeten handlar om svetsning, lödning, slipning eller borrning. Arbetsmoment som omgärdas av många regler. Bland annat ska utföraren vara certifierad och en brandvakt ska generellt vara på plats.
Oceana ska ha varit försett med ett sprinklersystem men det var troligtvis inte påkopplat. Branddörrarna lär också ha stått öppna under arbetet, säger en annan expert, Hasse Bergkvist, brandutredare och sakkunnig på föreningen Svebra, till SVT.
– Den här byggnaden har blivit till en enda stor brandcell. Det var en stor oskyddad yta, och då blir det så här.
Men det var inte bara kring brandsäkerheten som ödesdigra misstag kan ha begåtts på Oceana. Bakom stjärnarkitekten Gert Wingårdhs lyxiga badpalats, som hade olympiastadion i Peking som förebild, fanns rapporter om stora brister på arbetsplatsen.
Göteborgs-Posten var först med att rapportera att byggföretaget NCC inte åtgärdat sådant som framkommit under kontroller. Vid en kontroll förra våren framkom att det fanns 58 olika underentreprenörer på plats. Enligt personalliggaren befann sig 185 personer på byggarbetsplatsen. 168 av dessa kontrollerades och 86 procent var korrekt registrerade.
Tre av underentreprenörerna till NCC var utländska. Inget av de bolagen var anmälda till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för bygget av badhuset, vilket bryter mot lagen om utstationering av arbetstagare.
För många underentreprenörer och slarv med inloggningar. Det är problem som återkommer på svenska byggarbetsplatser. Inte minst från den tragiska hissolyckan i Ursvik i Stockholm tidigare i vintras där fem byggarbetare omkom.
Oceana ska byggas upp igen. Förhoppningsvis på ett säkert sätt. Den svenska byggindustrin med underleverantörer och prispress kan inte få fortsätta att skörda liv i onödan.