Sätt strålkastarljuset på EU:s nya grundlag
14 oktober 2007. Avslöjandet skapade rubriker i stora delar av Europa. Dataservern fick visa vad den gick för. Plötsligt ville alla ladda ner det hemliga dokumentet. Särskilt i Tyskland, där tidningar som Die Welt skrev om den svenska journalistiska insatsen.
När Anders Selnes på Europaportalen.se i början av året grävde fram de hemliga planerna för EU:s grundlag så började det också storma i riksdagen. Oppositionen krävde mer öppenhet om planerna att rädda det mesta av den konstitution som fått nej i Frankrike och Nederländerna.
Regeringen kunde inte slingra sig om tidtabellen. Den fanns där, svart på vitt, i det brev från Angela Merkel som Europaportalen publicerat. Sajten följde upp med fler avslöjanden och mängder av debattartiklar om grundlagens innehåll.
Få svenska journalistiska insatser i år kan tävla om uppmärksamhet utomlands. Ändå har det inte regnat journalistpriser, i alla fall inte så här långt. Vare sig för avslöjandet eller för den förnyelse av svensk journalistik som Europaportalen står för. Anders Selnes har med en enorm arbetsinsats skapat den viktigaste arenan för nyheter och debatt om Europapolitiken.
Avslöjanden om EU står inte högt i kurs på svenska redaktioner, konstaterade tidningen Scoop nyligen: ”Sedan 2005 har de stora svenska grävredaktionerna bara publicerat fem reportage med EU-anknytning.”
Efterlyser en fond
Sverige är inte unikt. Adian White, generalsekreterare för Europeiska journalistfederationen, är oroad över bristen på granskning av EU-politiken.
–?Storyn om Bryssel är att det inte finns någon story, hör jag honom säger på en konferens om öppenhet i Bryssel.
Hårda ekonomiska krav på redaktionerna drar ned utrymmet för undersökande journalistik, menar White. Det gynnar de starka intressen som vill påverka EU bakom stängda dörrar.
–?Företagsintressena har ett bra läge, säger White. De kan dra nytta av kollapsen av journalistisk kvalitet.
Han efterlyser en fond för undersökande EU-journalistik och ett nytänkande kring publicservice.
Adian White menar att regeringarna avsiktligt hållit tyst om grundlagen:
–?De är rädda för att saker ska komma ut i offentligheten.
För drygt en vecka sedan kunde allmänheten äntligen läsa förslaget till reformfördrag, efter månader av textförhandlingar. I morgon ligger texten hos Cecilia Malmström och hennes EU-kollegor. På torsdag och fredag ska EU-toppmötet godkänna den.
Den journalistiska analysen lyser med sin frånvaro. Vem lusläser texten och ser vad som smugglats in i de slutna förhandlingarna?
Vad händer till exempel med rättssäkerheten?
Britterna kan välja och vraka när de vill vara med i EU:s polissamarbete, men behöver inte skriva under på stadgan om grundläggande rättigheter. Det behöver inte heller Polen. Dessutom ska lagar som den europeiska arresteringsordern inte kunna överprövas förrän år 2014. Fritt fram för mer terroristjakt utan krångel med EG-domstolen.
”För den som inte sitter även med EU:s nuvarande fördrag framför sig, oändligt tålamod och god kännedom om EU:s fördragstexter, är texten knappast möjlig att tyda”, suckade Jonas Sjöstedt på Aftonbladets kultursidor i torsdags.
Anvisningar
Fast det finns faktiskt läsanvisningar. Professor Steve Peers har skrivit ett antal analyser av det nya fördraget som finns publicerade på sajten Statewatch.org. Betydligt lättare att följa än regeringarnas dokument.
Steve Peers tar till exempel upp det förstärkta polissamarbetet. Om minst nio länder vill samarbeta inom EU:s ram så kan inte någon annan lägga in sitt veto. Det kan få stor betydelse i ”kriget mot terrorn”, där enskilda länders bekymmer om rättssäkerheten lättare kan viftas undan.
Mannen bakom Statewatch heter Tony Bunyan. Han är en av Europas verkliga öppenhetshjältar, mindre populär på justitiedepartement och hos säkerhetstjänster. Statewatch lägger ut mängder av dokument som annars inte skulle se offentlighetens ljus.
Jag möter Tony Bunyan vid konferensen på ett belgiskt kloster. Han är upprörd. Fördragstexten innehåller en mängd kryphål för att hålla känslig information hemlig, säger han. Säkerhetstjänsterna ska lättare kunna samarbeta inom EU:s ram, utan tillräckliga kontrollmöjligheter.
Rubrikerna inför toppmötet på torsdag kommer mest att handla om Polens krav på en nödbroms när ett land känner sina nationella intressen hotade. Bristerna i rättssäkerheten har britterna fått igenom mer diskret. Gordon Brown hotar fortfarande med sitt veto om någon vågar ifrågasätta britternas privilegier.
Reformfördraget är ännu ett exempel på varför Europapolitiken borde vara öppnare och granskas mera. Demokratin behöver fler eldsjälar som Anders Selnes och Tony Bunyan.