Försvaret är alla svenskars ansvar
I går beslutade regeringen att återaktivera den allmänna värnplikten. Det är ett historiskt beslut, och mycket välkommet.
Värnplikten lades vilande av riksdagen 2009 med tre rösters marginal i ett av Fredrik Reinfeldts mer obegripliga beslut. Året innan hade Ryssland gått in med trupp i Georgien och krossat alla illusioner om Vladimir Putins avsikter.
Moderaterna avskaffade värnplikten i alla fall.
Vi är ett världens friaste och rikaste länder, vårt öppna samhälle, vårt sätt att leva, ”landet lagom” är värt att försvara.
Både S och M drog ner
Ska man vara helt ärlig fanns motsvarande idéer även hos dåtidens socialdemokrater även om de i riksdagen röstade för att behålla pliktsystemet.
Sedan mitten av 1990-talet hade både blå och röda regeringar minskat på försvaret och 2009 delade många uppfattningen att Sveriges intressen bäst försvarades med trupp i Afghanistan. Att svenskt territorium skulle bli angripet var otänkbart.
Sedan 2009 har i stort sett allt gått fel.
Nära Europas extremhöger
Ryssland har rustat upp och angripit Ukraina. Putin har rullat tillbaka de små steg som tidigare tagits mot demokrati och fria medier. I dag är Ryssland en auktoritär och revanschistisk stat styrd av en elit med bakgrund i sovjettidens säkerhetstjänster.
Deras världsbild ligger nära Europas högerextremister och Donald Trump. De ser säkerhet som ett nollsummespel, ökad trygghet för väst betyder minskad trygghet för Ryssland.
Putin har visat att han beredd att använda militära metoder för att stärka sin makt. I Georgien, Moldavien och Ukraina står ryska ockupationstrupper. Och genom informationskrig, hackerattacker och påverkanskampanjer, försöker Kreml ändra politiken i väst.
Samtidigt har Nato och EU försvagats genom valet av Donald Trump och den ökande högerpopulismen.
Rättigheter och skyldigheter hänger ihop
För Sveriges del är svaret att vi måste förbättra vår egen säkerhet samtidigt som ökar samarbetet inom EU. Att aktivera den allmänna värnplikten, även i liten skala som nu, är en del av detta.
Det finns många praktiska skäl till att värnplikt är bättre än frivilligt försvar. Vi är ett litet alliansfritt land och utan plikt har soldaterna bevisligen inte räckt till.
Men de viktigaste argumenten är principiella.
Rättigheter och skyldigheter hänger ihop. Vi är ett världens friaste och rikaste länder, vårt öppna samhälle, vårt sätt att leva, ”landet lagom” är värt att försvara.
Och det är allas vårt ansvar.
”Slaveri”
Det finns de som kallar allmän värnplikt för ”slaveri”. Vissa mer radikala liberaler anser att staten inte ska ha rätt att tvinga människor till något de inte vill.
Det är på många sätt en sympatisk åsikt, men inget samhälle kan fundera så. Med ungefär samma argument skulle det vara frivilligt att betala skatt, eller gå i skolan. Alla gemensamma regler är, på olika sätt, en inskränkning i den personliga friheten.
”Alltid fel att rusta upp”
Från vänster hörs ibland invändningen att det alltid är fel att rusta upp. Det är oftast sant.
Men det är inte Sverige som valt att hävda en geopolitisk ”intressesfär” runt våra gränser eller invaderat grannländer. Vi har inte placerat ut några kärnvapen eller övat storskaliga anfall på andra länders huvudstäder.
Men det har Ryssland gjort.
Sverige har haft fred i över två hundra år, tack vara vår alliansfrihet, ett starkt försvar, tur och diplomatisk skicklighet. Men när risken för eldsvådor ökar har även vi rätt att teckna en bättre brandförsäkring.
Inte som gamla värnplikten
Den nya formen av värnplikt kommer inte bli som den gamla, i början kommer bara 4000 ungdomar, både män och kvinnor, tas ut. När systemet väl är på plats kommer antalet värnpliktiga att öka successivt.
När värnplikten lades vilande 2009 varnade försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (S) för att den skulle bli omöjlig att återinföra.
– Bytt är bytt, kommer aldrig mer igen, sa han i riksdagsdebatten.
Den tvärsäkra analysen påminner om hur snabbt allt gått.
I dag vet vi ännu mindre om framtiden.
LÄS OCKSÅ:
BÅDA SIDOR Återinförd värnplikt, rätt eller fel? Bästa argumenten – för och emot