LSS-utredningen är ett väldigt svek
Uppdatering. I februari kunde SVT berätta att den utredning om lagen om stöd och service till funktionshindrade, LSS, som regeringen tillsatt skulle komma med mycket svårsmälta förslag. Bland annat skulle barn under tolv år och äldre över 80 år inte länge ha rätt till personlig assistans. Ett vrål av missnöje fick Stefan Löfven att ta avstånd, och i april meddelade barnminister Lena Hallengren (S) att målet med utredningen inte längre var att kostnaderna för assistansersättningen ska sänkas.
I december kommer utredningen i sin helhet, men redan i går fick vi en liten försmak av vad som är på gång. I en debattartikel i Svenska Dagbladet har funktionshinderrörelsen redovisat vad som kommer att föreslås.
Assistans för barn under 16 år försvinner och ersätts med en ny insats. Det kan leda till att föräldrar måste bära ett större ansvar för sina barns behov eller skicka barnen till boenden. Människor som har stödbehov på grund av psykiska funktionsnedsättningar ska inte längre ges rätt till personlig assistens och insatsen ledsagarservice - som finns för människor med synnedsättning - ska avskaffas.
För staten innebär det här en besparing på en halv miljard. Det är ungefär lika mycket som det 2017 kostade det gemensamma att betala ut RUT-avdrag. Politik handlar om prioriteringar.
Sedan LSS-reformen infördes 1994 har Sverige blivit ett bättre samhälle. Med en personlig assistents hjälp kan människor - som tidigare skulle ha varit hänvisade till ett boende på en institution - bo kvar hemma och leva ett värdigare och friare liv. Det kostar pengar. För mycket pengar, tycker regeringen.
Ett ”fullständigt haveri” kallas LSS-utredningen nu av funktionshinderrörelsen.
Ett historiskt svek skulle man kunna lägga till.
Uppdatering. I en tidigare version av texten refererades en uppgift från debattartikeln i SvD om att assistans begränsas till 15 timmar i veckan utöver grundläggande behov. Den uppgiften byggde på ett missförstånd.