Socialdemokratin måste ge plats för otypiska politiker
Publicerad 2017-08-13
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Utanför Elsa Anderssons konditori njuter gästerna av sitt kaffe i solskenet. Här serveras kondisklassiker som napoleonbakelse och räksmörgås. Miljön har gjort det lilla kaféet i västmanländska Norberg riksbekant.
Jag har stämt träff med Norbergs socialdemokratiska kommunalråd, Åsa Eriksson, för att prata om kommunen, politiken och socialdemokratin. Och för att få en kopp kaffe och en bulle.
Jag frågar Åsa Eriksson om flyktingvågen förra vintern. Blev det som Angela Merkel sa, att vi klarade av utmaningen.
– Absolut, om vi talar om den akuta situationen. Det blev inte alltid bra och det kostade mycket, men visst klarade vi av det akuta. Människor fick tak över huvudet.
– Samtidigt funderar jag över det pris vi fått betala, och då pratar jag inte bara om pengar. Här i Norberg ser vi hur de yngre barnen inte längre vill knyta kontakt med nya kamrater. De vet ju av erfarenhet att de sannolikt snart kommer flytta igen.
Orimligt ansvar
I oktober 2015, när debatten om flyktingmottagandet var som hetast, skrev Åsa Eriksson ett blogginlägg där hon krävde att systemet för att anvisa plats för ensamkommande flyktingbarn skulle göras om. Småkommuner som Norberg fick ta ett orimligt ansvar.
“Vi vill och försöker göra gott men vi går bokstavligen på knäna”, skrev Eriksson.
Nu erkänner hon att det tog emot.
– Jag tror man var rädd att bli dömd i medierna. Och då var det väldigt lätt att dra fram rasistkortet, även om det verkligen inte handlade om rasism.
Tillsammans med ytterligare några kommuner i Bergslagen är Norberg ett av de samhällen som tagit emot flest flyktingar direkt i den första fasen av anläggningsboende. Orten, som känns som sinnebilden av en lite långsam småstad, har blivit en plats att passera.
– Ändå ska jag säga att för Norberg har flyktinginvandringen varit bra. Vi har fullt i skolorna, och för första gången på hur länge som helst är det brist på bostäder.
Klyfta mellan land och stad
Samtidigt har händelser som presidentvalen i USA och Frankrike öppnat en djup klyfta mellan stad och land. Jag undrar om den också finns här?
– Det finns ju en klyfta mellan stad och land eller mellan elit och fotfolk. Men jag undrar om inte den viktigaste motsättningen handlar om tilltron till politikens förmåga? Många som väljer högerextrema lösningar har tappat tron på politiska lösningar, säger Eriksson.
I så fall gäller det också i Norberg. I det senaste riksdagsvalet röstade mer än var femte väljare, 766 stycken, på Sverigedemokraterna.
I kommunvalet gick det sämre för Åkessons parti. Kanske är tilltron till den lokala politiken trots allt större.
– Att få tillbaka väljare som har givit upp, till exempel till Socialdemokratin, kommer att bli väldigt svårt. Det gäller att hindra att fler tappar tron, säger Eriksson.
Politisk verkstad
Då behövs både en mycket handfast politisk verkstad i kommuner och riksdag, och idéutveckling i arbetarrörelsens grundorganisationer.
– Men något valresultat på 40 procent för Socialdemokraterna ser jag inte på mycket länge.
Å andra sidan finns mycket att göra för att öka Socialdemokratins trovärdighet. En sak är att öppna organisationen för fler erfarenheter.
I Norberg har Åsa Eriksson - på arbetarkommunens uppdrag - arbetar för att “värva” framtida politiska ledare till Socialdemokraterna.
– Jag talar kanske i egen sak, men jag tror att det är viktigt att ta tillvara erfarenheter från personer även om de aldrig varit med i SSU eller kommer direkt från ett LO-fack, säger hon.
Åsa Eriksson menar att det finns viktiga områden där Socialdemokratin skulle kunna utveckla sin politik. Kanske inte helt typiskt för en socialdemokrat nämner hon landsbygdskommitténs förslag.
– Vi arbetar ju för att utjämna livschanser på andra områden. Varför inte när det gäller orter? Här finns ett tomrum att fylla.
Norberg Blomstrar
Den tidigare gruvorten blomstrar i dag. Mindre och mellanstora företag på orten går bra, och många Norbergsbor pendlar till Fagersta eller Avesta.
– Det finns en initiativkraft som jag inte tyckte fanns när jag bodde i Stockholm, säger Åsa Eriksson.
Elsa Anderssons konditori är ett exempel på just det kraften. För två år sedan, i augusti 2015, förstördes byggnaden från 1700-talet i en anlagd brand.
Vem som tände på och varför är fortfarande en gåta, men en symbol för Norberg förvandlades till aska. Som genom ett under blev ingen människa skadad.
På många platser skulle resultatet ha blivit att man gett upp och använt tomten till parkeringar i väntan på en hamburgerrestaurang. Men inte i Norberg. Där har människor i stället skänkt pengar, arbete och saker för att det klassiska konditoriet skulle kunna återuppstå, nästan precis som tidigare.
På något sätt är det hoppingivande.
Fakta om Åsa Eriksson
Ålder: 45 år
Familj: Sambo, två barn och en vuxen bonusdotter.
Bor: På bondgård i Karbenning.
Gör i sommar: Byter fönster på huset, försöker hinna ikapp utebliven tid med familjen.
Vad du önskar dig mest av allt just nu? Att människor tar ställning för demokrati, öppenhet och jämställdhet och säger ifrån till de som vill se en annan utveckling.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.