De gamla får frysa när kommuner effektiviserar

Effektiviseringar betyder att de som jobbar i välfärden ska göra ett lika bra jobb men för mindre pengar

Aftonbladets granskning av de svenska kommunernas ekonomier startade med en smäll. Reportern Anette Holmqvist kunde i dag berätta hur östgötska kommunen Motala för att spara pengar sänker värmen på sina äldreboenden och dessutom överväger att dra in varm kvällsmat för de gamla.

Kommunen besparingsprogram innehåller allt från att lediga tjänster inte ska besättas till att minska inköpen av konsulttjänster, men det är förstås förändringarna på äldreboendena som gör folk vansinniga.

”De gamla kan få filtar”

Kommunalrådet Kåre Friberg (M) lyckas inte heller lugna situationen när han föreslår att de gamla kan ha filtar om de fryser.

Ändå är det här inte unikt för Motala Det är kristider och en fjärdedel av landets kommuner går minus, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Och kommunpolitikerna gör vad de kan för att vända kurvorna. En del höjer kommunskatten, andra skär ned i verksamheterna. Nästan alla försöker effektivisera.

Effektivisering är en populär glosa i Kommunsverige och bygger på en föreställning att det går att leverera samma service – eller till och med bättre service – fast till en lägre kostnad. I realiteten betyder det nästan alltid att välfärdspersonalen får ta smällen genom lägre bemanning, sämre scheman och försämrad arbetsmiljö. Det har till exempel den välfärdspolitiska tankesmedjan Balans visat, gång efter annan.

I Motala har politikerna beslutat att socialnämnden – som hanterar verksamheterna inom bland annat äldreomsorgen – har ett effektiviseringskrav på nästan 11 miljoner över sig. Man ska göra samma sak som tidigare men för mycket mindre pengar.

Andra kommuner effektiviserar genom att kallt underskatta hur mycket kostnaderna för välfärden kommer att öka. Om trycket på till exempel socialtjänst eller skola ökar men pengarna inte finns så får personalen helt enkelt jobba hårdare och mer.

Saknas 30 miljarder

Man skulle alltså kunna säga att effektiviseringar är en sorts omskrivning för besparingar som används för att förvilla väljarna.

Fram till år 2022 saknas det 30 miljarder kronor för skola, vård och omsorg om den ska hålla samma nivå som i dag. Liknande slutsatser har gjorts av statliga Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Ska vi kunna möta det måste vi ta in skatter och ser till att pengarna går till skolor, förskolor, hemtjänst och äldreboenden.

Problemet - och förklaringen bakom effektiviseringskraven - är ju att kommunerna inte har tillräckligt med pengar.


Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln