Skolornas matkaos kan lösas med veganism

Ditt barn får leva med att vara lite töntig

Specialkost som skolmat får kommuner runt om i landet att riva sig i håret. Det finns en lösning: ge alla veganmat.

På Ljuraskolan i Norrköping var det bara töntar som åt specialkost.

Vår mat fanns längst in i matsalens hörn. För att ta sig dit fick vi gå förbi hela kön där de "normala" barnen fick ta sin mat själva. Vi behövde alltid vänta tills matmor kom och la upp maten åt oss.

Specialkosttåget bestod av några elever som flytt från krigets Jugoslavien och inte åt fläsk, några vegetarianer som hela skolkorridoren var överens om var skummisar, och så jag – som var allergisk mot allt.

Tjejgänget söndrades och härskades genom de där luncherna.

I lågstadiet fanns det en enda tjej som trots specialkost var cool. Hon ledde klassens tjejgäng och när skolan serverade ägg fick hon på grund av luftburen allergi äta i klassrummet. Där fick hon ha sällskap av en klasskamrat och hon fick själv bestämma vem den utvalde skulle bli. Vi slogs om att få vara en del av hennes uppburna lunchsalong. Tjejgänget söndrades och härskades genom de där luncherna. För att hålla de andra i gänget på mattan kunde hon ibland välja ut klassens töntigaste tjej för att hålla henne sällskap (läs: mig).

 

00-talets Norrköping känns ganska långt borta.
I dag har specialkosten blivit häftig. Alla ska ha sitt: vegetariskt, halal, laktosfritt, extra-fiber, nötfritt... 8 av 10 kommuner menar att specialkosten ökat markant och ofta måste skolorna lita på föräldrarnas ord. Vårdcentralerna hinner inte utreda alla misstankar om mildare överkänslighet och nu när balans i tarmfloran blivit det trendigaste man kan ägna sig åt är det lätt att hävda att ens barn inte "tål" det-och-det. Att allt fler ser sig som kunder hos skolan lär spä på föräldrars särskilda krav på skolmaten.
Detta, i kombination med fler elever som av religiösa skäl vill ha specialkost och ett ökat intresse för klimatvänligt ätande, gör tillsammans att skolkockar knappt längre hänger med.

För vissa elever är skollunchen dagens enda riktiga mål mat.

Situationen har helt enkelt blivit ohållbar och skolornas matbudgetar sträcks ut maximalt. Det är särskilt oroande när kommun efter kommun tvingas spara miljoner på skolorna. Ofta är det också skolmaten det sparas på:
Flera kommuner har infört avgifter för maten på gymnasiet. I somras ville Lindesbergs kommun ge högstadieelever filmjölk i stället för riktig mat en gång i veckan. Men skolmat är faktiskt ingen lyx.

För vissa elever är skollunchen dagens enda riktiga mål mat. För alla elever är maten grunden för att orka med hela skoldagen.

Branschorganisationen Kost och Näring släppte i dagarna vad de kallar för nationella riktlinjer för hur skolor kan hantera specialkosten. Det handlar om hela 80 rekommendationer.
Men det finns kanske ändå lättare sätt att möta specialkostkraven: servera alla elever vegankost. Sedan kan man få kalla det normalkost, klimatvänlighet, laktosfritt eller halal bäst man vill. Och eleverna som blir kvar måste ha föräldrar som kan visa läkarintyg.
Även om det kanske framstår som lite töntigt.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.