Tim, 1, läste inte det finstilta i försäkringen

Vinstintressen i vården är inte att lita på

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Vårdsystem byggda på privata vårdförsäkringar där rika och friskare patienter får gå före är bokstavligt talat livsfarliga. Om verkligt sjuka får ge sig till tåls medan andra ges undersökningar och vård är risken uppenbar att de som inte kan betala får vänta för länge.

Ändå har 650 000 svenskar i dag en privat sjukvårdsförsäkring, var sjunde person på arbetsmarknaden. Reklamen lovar att du ska få vård snabbare men utan att kön för andra patienter tar längre tid. Det beskrivs som en win-win-situation.

På Svensk försäkring, försäkringsföretagens branschorganisation, uttrycks denna logiska omöjlighet i en mening: ”Sjukvårdsförsäkringen fungerar som ett komplement till den offentliga hälso- och sjukvården och konkurrerar inte med den offentliga vården.”

Att detta aldrig har varit sant är ganska givet. Om du skulle upprätta en snabbkassa med lite högre priser på ICA är det ganska givet att de som betalar lite extra kommer fortare fram än om båda kassorna hade samma kö och samma priser.

Med begränsat antal kassor, eller begränsat antal läkare och vårdplatser, kommer den som går före i kön alltid ta någon annans plats. Det är ju, trots allt, själva affärsidén.

I veckan spräckte Dagens nyheter lögnen.

Tidningens reportrar presenterade sig som tänkbara kunder och ringde till vårdbolag som både tar emot patienter från landstinget och från försäkringsbolag. I nio av tio fall svarade bolagen att de med privat försäkring får gå före.
Så mycket för den win-win-lösningen.

Och det är inga små skillnader det handlar om. Försäkringspatienter blev erbjudna vård ”ibland samma dag” på kliniker med flera månaders väntetid.

"Man kan börja med döden.
Eller åren i livet. Sju år längre lever de kvinnor som tjänar mest jämfört med de kvinnor som tjänar minst. Hela nio extra år får de rikaste männen." skrev LO i sin stora Jämlikhetspapport som kom i september. Sju år. Nio år. Det motsvarar nästan var tionde dag i ett normallångt människoliv.

En bärande tanke i folkhemmet och välfärdsstaten var att kompensera för skillnader i klass, utbildning, språk och geografi. Att alla ska få ett bra liv och möjligheten att bidra till samhället. Så byggdes världens modernaste land, där ingen skulle hållas tillbaka och ingen lämnas efter.

Men sedan 80-talet har vi steg för steg tappat detta unikt svenska.

Genom att vinstdrivande företag i skolan och vården sorteras idag elever och patienter enligt marknadens principer. Människor både hålls tillbaka och lämnas efter – enligt klassamhällets järnhårda logik. Men företagen tjänar pengar, vilket var hela poängen.

Vinstdrivande försäkringsbolag är inte riktigt lika pålitliga som offentliga system. De behandlar dig till exempel väldigt olika före och efter att du har tecknat en försäkring.

Det fick Tim, 1, från Gävle uppleva.

Aftonbladet kunde i veckan berätta om Tim, som drabbats av sjukdomen restriktiv kardiomyopati. Hans föräldrar Caroline och Peter tecknade visserligen en gravidförsäkring som ska täcka bland annat hjärtfel, men de får ändå ingen hjälp av Folksam. Caroline, Peter och Tim har sedan september vistats i Göteborg där vården finns. Men nu är familjens besparingar slut.

– Man tecknar ju en försäkring för att man vill känna sig trygg och skyddad om det skulle hända någonting, säger Caroline.

Men så blev det inte, Tim har nämligen fel diagnoskod – fel hjärtfel. Någonstans bland Folksams papper finns en paragraf som säger att just Tim blir utan hjälp.

”En gravidförsäkring täcker inte alla sjukdomar. Vad som gäller och vilka begräsningar som finns anges i försäkringsvillkoret” svarar försäkringsbolaget när Aftonbladet frågar.

Varken Tim, eller hans föräldrar, läste det finstilta.

I länder som USA där sjukvården är uppbyggd kring privata försäkringar är denna typ av konflikter vanliga. Men då handlar det inte bara, som i Tims fall, om familjens ekonomi. Det kan handla om själva vården i sig.

Det finstilta som du aldrig förstod innebörden av kan då få betydligt värre konsekvenser.

På sin hemsida gör Folksam även reklam för vårdsförsäkringar. ”När du inte mår bra ger vår sjukvårdsförsäkring snabb tillgång till planerad vård inom ett rikstäckande privat vårdgivarnätverk utan långa väntetider.”

Om man klickar sig förbi reklamen till produktinformationen är kolumnen för vad försäkringen täcker ironiskt nog kortade än för vad den inte täcker.

Efter DN:s granskning gick socialminister Lena Hallengren snabbt ut och föreslog ett förbud mot att försäkringspatienter får gå före landstingspatienter.

– Här ser vi, svart på vitt, det vi socialdemokrater varnat för länge. Försäkringspatienter går före i kön. Jag blir förbannad – men tyvärr inte förvånad, sa hon.

Socialdemokraterna lade samma förslag om förbud mot gräddfiler i vården under förra mandatperioden. men det röstades ner av Alliansen och SD i maj 2017. Gissningsvis går det inte igenom den här gången heller. Varken det konservativa blocket med M, SD och KD eller mittenpartierna har hittills varit beredda att göra något åt den ökade ojämlikhet som följt i spåren av de senaste årens avregleringar och privatiseringar.

Tvärtom, skulle man kunna säga. I region Stockholm har Alliansen tillsammans med Miljöpartiet exempelvis varslat hundratals läkare och annan sjukvårdspersonal. Redan idag är det svårt att komma fram till en doktor, svårt att få vård och akutmottagningarna är dessutom överfulla.

Regionpolitikerna har pratat om att införa remisstvång till akuten och tvinga fler sjuka att vända sig till de redan överbelastade vårdcentralerna.

Att marknaden för att köpa sig förbi detta haveri växer är inte konstigt.

Lena Hallengren bör bli förbannad. Men hon borde även promenera bort till Magdalena Anderssons finansdepartement och kräva höjda statsbidrag till landets regioner. Det handlar om mångmiljardbelopp för att hjälpligt kunna börja återuppbygga en någorlunda jämlik tillgång till vård i hela landet.

Alternativet är förmodligen en allt snabbare marsch mot ett systemskifte där den bästa vården inte längre i första hand till sjuka, utan till rika. Det vi sett hittills är bara en västanfläkt av hur illa det kan gå.

Lyssna på Aftonbladet ledares podcast Den ideologiska frågan. Denna vecka möter vi Ingvar Carlsson och Ann-Marie Lindgren om deras nya bok ”Vad är socialdemokrati?”

Där poddar finns Itunes A-cast