Kvinnojourerna måste få pengar

Jonna Sima

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2013-08-12 | Publicerad 2013-08-06

helskärm

6 augusti 2013

Kvinnojourer

I går dömde Göteborgs tingsrätt en 51-årig man till 17 års fängelse för att ha skjutit ihjäl sin tidigare sambo på en parkeringsplats i Västra Frölunda. Kvinnan hade tidigare polis­­anmält mannen för miss­handel och ansökt om kon­takt­förbud. Men utredningen lades ner och den 45-åriga kvinnan fick då  även avslag för sin kontakt­­för­buds­ansökan.

Ingen unik händelse

45-åringens öde är tragiskt nog ingen unik händelse.

Under sommaren har vi också kunnat läsa om en småbarnsmamma som kniv­mördats i Västerås. Varje år dör drygt 20 kvinnor av dödligt våld i nära relationer i Sverige.

Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt problem över hela världen. Världshälso­organisationen WHO menar till och med att det är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor.

För många svenska kvinnor fyller ideella kvinnojourer en direkt livsviktig uppgift. Jourerna har länge efterfrågat en långsiktig finansiering av verksamheten, men utan fram­­gång. I stället tvingas de söka projektbidrag från kommunerna – bidrag som ofta riskerar att upphöra utan förvarning.

Lovade ökat stöd

Många hoppades på att regeringen skulle ta krafttag i finansieringsfrågan efter Fredrik Reinfeldts jultal på Skansen 2011. Där lovade han en ordentlig satsning mot mäns våld mot kvinnor samt ökat stöd till kvinnojourer. Statsministern, som tidigare visat litet intresse för jäm­ställdhetsfrågor, hyllades långt utanför allianskretsen för utspelet.

Men sedan dess har 19 månader passerat och det enda som har hänt är att regeringen – ännu en gång – sjösatt en utredning. Carin Götblad har fått i uppdrag att titta på hur ytterligare stöd till kvinnojourer kan se ut. Men för­slaget kommer inte att presenteras förrän nästa sommar.

212 dödade kvinnor

År, månader och dagar går utan att något händer. Aftonbladets granskning av kvinnomord i nära relationer visar att 212 kvinnor har blivit dödade under 2000-talet.

När staten sviker tvingas ideella krafter täcka upp. Många, framför allt kvinnor, arbetar extra för att stötta och skydda sina medsystrar.

Under våren har kvinnojourer i land­et vittnat om hur trycket på dem ökat. Samtidigt har kommunens bidrag minskat. Det har lett till att jourer tvingats säga nej till kvinnor som söker stöd eller skyddat boende. I vissa fall har de varit tvungna att dra ner på personal – eller stänga verksamheten.

Behöver stabilitet

Kvinnojourerna behöver stabila förutsättningar, och de behöver pengar. Det har vi till och med statsministerns ord på.

Ändå händer ingenting. Statliga pengar till kvinnojourerna kan inte hjälpa alla, men det skulle rädda liv. Kvinnor ska inte behöva dö i väntan på att regeringen ska handla.