Socialdemokraterna har glömt bort sin kärnuppgift
Valet 2018: S vinner på att låta som sossar
Det spelar nog ingen roll hur många gånger det påpekas att Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta val på över hundra år. Partiet måste ändå betrakta resultatet i söndags som en lättnad. De flesta befarade ett betydligt värre utfall. Förståsigpåare och opinionsundersökningar hade helt missat spurten som gjorde att partiet till slut fick 28,4 procent av väljarnas röster.
Att Socialdemokraterna lyckades vända den negativa kurvan strax före valdagen var en kombination av tre faktorer. Att man presenterade populära välfärdsreformer (en extra familjevecka, 70 procent av pensionen, fler anställda i vården), löftet att vara garanten mot ett SD-inflytande och – framför allt – en massiv mobilisering av arbetarrörelsen.
Socialdemokraterna uppger att deras partimedlemmar genomförde en miljon samtal runt om i landet med väljare och LO räknar med att förbundens medlemmar har pratat med drygt 700 000 personer ute på arbetsplatserna.
Slutade spela ”light-moderater”
Det är ett fotarbete som har gett resultat, och som förmodligen förhindrade en "pasokifiering" av Stefan Löfvens parti, det vill säga den pyspunka som drabbat S-partier runt om i Europa.
Stödet till SD bland LO-medlemmar har mer än fördubblats sedan valet 2014
Men det går inte att ignorera att läget för den svenska socialdemokratin är allvarlig eller att den nedåtgående trenden har pågått under lång tid. Om det inte vore för att man lyckades aktivera sin folkrörelse – och i sista stund lade om valstrategin från att spela light-moderater med fokus på invandring, brott och straff till att tala om välfärdsfrågor hade valresultatet kunnat bli en skräckupplevelse.
Att låta som traditionella socialdemokrater är helt enkelt en framgångsfaktor.
Men under alltför lång tid har S tappat initiativet i välfärdsfrågorna. Stödet till SD bland LO-medlemmar har mer än fördubblats sedan valet 2014 och ligger nu runt 25 procent. SD har även brutit in ordentligt (22 procent) bland Kommunal-kvinnor inom vård och omsorg som brukade vara trogna S-väljare.
Misskött fördelningsfrågor
Det beror delvis på kritik mot de senaste årens stora flyktingmottagande. Men det handlar också om praktiska problem som vanligt folk upplever i sin vardag. Undersköterskan Unni Björnerfors, berättar i en intervju med Dagens Arena, att hon lämnade sitt jobb för att hon de sista åren upplevde att hon var mer svensklärare än vårdare.
Kommunal har legat på arbetsgivaren SKL om att språkkraven måste höjas – utan något gensvar. Den verkligheten måste tas på större allvar, både av arbetsgivare och politiker.
I grunden kan Socialdemokraternas tillbakagång och högerpopulismens framryckningar ses som två sidor av samma mynt. Under de senaste decennierna har även sossarna misskött fördelningsfrågorna i politiken.
Hittat grunden till framtiden
Tidigare statsministern Göran Persson har blivit något slags meteorolog för samhällsklimatet i medierna. Dagen efter valet satt han i P1:s Studio Ett och sa att hans parti har brustit med sin kärnuppgift – att förhindra en utveckling där några får väldigt mycket och andra lämnas vid sidan av. Det är lätt att hålla med honom: Antalet miljardärer i Sverige har vuxit från 35 till 187 stycken på bara tio år, samtidigt som vi har en kvarts miljon fattigpensionärer som knappt har råd med tre mål mat om dagen. Ett annat exempel är att de som bor i glesbygden betalar den högsta kommunalskatten men får allt sämre samhällsservice.
Socialdemokraternas styrka har alltid varit framtidstron
Det är klart att sådana skillnader skapar oro och en växande ilska i hela samhället.
Socialdemokraternas styrka har alltid varit framtidstron. Morgondagen kan alltid bli lite bättre än gårdagen. Vad man faktiskt har sett de senaste veckorna är vilka frågor som engagerar väljarna. Nu gäller det för Stefan Löfven att reda ut regeringsfrågan, men han får inte glömma socialdemokratins kärnuppgift på vägen.