Sportlov är för de som har råd

Träningsavgifter och kostnaderna för sportutrustning ökar, vilket utesluter många barn från idrotten.

Att ge sina barn chansen att idrotta har i många fall blivit ett privilegium för de som har pengar. Även sporter som innebandy, handboll, friidrott och hockey har blivit klassmarkörer, det har forskningsprojektet Ung livsstil slagit fast.

Träningsavgifterna och kostnaderna för utrustning ökar.

För en 14-årig hockeyspelare är mediankostnaden cirka 20 000 kronor per säsong, enligt Riksidrottsförbundets siffror. Det är åtta gånger vanligare att tonåringar från hushåll med hög socioekonomisk ställning spelar hockey än tonåringar från familjer med svag ekonomi.

Sportlov för de rika

Siffrorna tåls att tänka på nu när stora delar av Sverige gått på sportlov och vill åka på skidresor, läger och idrottscuper. Även om familjebilder från vasaloppsspår och slalombackar visar upp idrotts- och friluftssverige från dess allra finaste sidor är det också viktigt att påminnas om att inte alla får ta del av det.

Många föräldrar tvingas släcka sina barns idrottsintresse tidigt. Medan övre medelklassen kan spendera sportlovet i fjällen så har andra betydligt längre till snö och rinkar.
Den som tror att idrottsrörelsens stigande ekonomiska trösklar inte har politisk betydelse misstar sig. Efter fackföreningarna är det den rörelse som organiserar flest.

Idrotten har en viktig funktion

Idrott har spelat en central roll i att forma det sociala kapital som lagt grunden till den svenska samhällstilliten. Genom läger, seriespel, träningar, och cuper har barn från olika områden och bakgrunder kunnat mötas. Att idrott nu blir allt mer av en klassfråga är ett av många exempel på hur ojämlikhet raserar viktiga funktioner som tidigare har förenat.
För den som känner övergivenhet i relation till andra samhällsinstitutioner kan idrotten skapa ett ovärderligt sammanhang.
Hur kan då idrotten göras tillgänglig för fler?

Skolan spelar stor roll

Föreningar, företag och kommuner behöver samverka för att hitta lösningar. Den begagnade utrustningen är viktig för att fler ska kunna pröva på – då är sportotek och klubbarnas egna system för att återanvända utrustning betydelsefulla. Skolornas roll för att tillhandahålla material och träningstillfällen kan också stärkas.
Idrotten måste finnas till för alla – vi har inte råd att förlora de folkrörelser vi fortfarande har kvar.

Följ ämnen i artikeln