Alliansen betalar dyrt för enighet

Det är möjligt att det senaste alliansutspelet om budgeten är ett slags framgång, men i så fall en framgång i den absolut lägsta politiska serien. De fyra borgerliga partierna kunde, till sist, enas om vilka skatter de inte vill se höjda.

Vi fick veta att de kommer att agera om regeringen håller fast vid sin politik, men inte riktigt hur. Möjligen kan det bli frågan om att avsätta en minister till hösten, men inte Stefan Löfven eller Magdalena Andersson. Då skulle det ju kunna få konsekvenser.

Argumenten radar upp sig

Invändningarna mot det senaste bluffutspelet radar nästan upp sig själva.

För det första skulle det fattas sex miljarder kronor i budgeten om regeringen ger efter. Det är en dryg miljard mer än den extra satsning på vården, skolan och omsorgen som Magdalena Andersson presenterade i går. Alla som har kontakt med svensk välfärd vet att pengarna behövs.

För det andra betyder stoppade förändringar av de så kallade 3:12-reglerna ett fortsatt skattefrälse för de allra rikaste. Skattehöjningen betalas framför allt av ägarna till framgångsrika revisionsbyråer, advokatkontor och konsultföretag där delägarskap blivit ett sätt att sänka skatten.

Kapitulation i miljöarbetet

För det tredje vore det en kapitulation i miljöarbetet att ge upp flygskatten. Utsläppen från svenskars flygande har lika stor klimatpåverkan som all bilkörning i vårt land.

För det fjärde innebär faktiskt gårdagens besked ett ganska tydligt brott mot den budgetprocess som gjort det möjligt att styra Sverige, också för minoritetsregeringar. Planen går ut på att bryta ut inkomster, utan att ta ansvar för helheten, alltså precis det beslutsprocessen skulle undvika.

Skördar storm

“Jag tror det är farligt” säger Magdalena Andersson.

Om Annie Lööf eller Anna Kinberg Batra hoppas bli statsminister har de nu sått vind, men kan få skörda storm.

För det femte har just Anna Kinberg Batra nu gjort ännu ett politiskt lappkast.

Hon startade de senaste månadernas cirkus med sitt förslag om en gemensam oppositionsbudget och hon har tidigare avfärdat tanken att använda misstroendevotum för att straffa regeringen politiskt.

Nu är det precis det hon trots allt vill göra.

Ändå är det pris den svenska borgerligheten verkligen betalar att man gör sig beroende av Jimmie Åkesson. Det vi fått veta är att också för Annie Lööf och Jan Björklund är motståndet mot rimliga skatter viktigare än att hålla Jimmie Åkesson borta från inflytande.

Det är en utmaning Magdalena Andersson och Stefan Löfven borde anta. Det är dags att syna bluffen.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter