Tack för en rockig debatt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Efter tv-duellen mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin var jag rädd att luften hade gått ur den svenska partipolitiken. Statsministern och oppositionsledaren stod där och mjäkade med varandra, trots skarpt politiskt läge. En alliansregering som går till offensiv mot den svenska välfärdsmodellen och en opposition med starkt folkligt stöd borde kunna bråka.

I går blev det äntligen bråk. Partiledardebatten i riksdagen rockade. En avspänd Mona Sahlin slungade sin välkända formuleringskonst mot alliansledarna. När Jan Björklund uppmanade Sahlin att inte vara så sur och ledsen, ”det går ju bra för Sverige”, svarade hon:

”Ni säger alltid att ni har så kul ihop i rege­ringen. Att ni trivs. Vad väntar ni er? Att de som får det sämre ska tänka: Ja, alliansen skar ner min a-kassa men de hade roligt när de gjorde det?”

Det blev en debatt om prioriteringar. Välfärd eller skattesänkningar? Sänkta ersättningar till arbetslösa eller mer utbildning för att sätta folk i arbete?

”Djävulen syns i detaljerna brukar man säga. Det är i prioriteringarna skiljelinjen blir tydlig”, sa Mona Sahlin och talade sig varm för rättvisa, trygghet och ”utbildning, utbildning, utbildning”.

Hon kritiserade regeringens jobbpolitik. Hur smart är det att satsa på lågkvalificerade, lågavlönade jobb som lövkrattning – i form av billigare hushållsnära tjänster för välbeställda? Satsa hellre på vuxen- och bristutbildning som stärker människors kompetens och Sveriges konkurrenskraft.

Fredrik Reinfeldt gick i taket. Han känner sig verkligen som den store arbetarledaren nu för tiden, i spetsen för ”det nya arbetarpartiet”.

”Lyssna på dem som jobbar i Sverige så får ni veta hur det känns att slita och tycka att man får för lite för det!” dundrade han. Och fortsatte: ”Ska vi ha ett samhälle där alla kan jobba utifrån egen förmåga, eller en hyperproduktiv arbetsmarknad där några ställs utanför?”

Det där är obehagligt. Menar Reinfeldt att utbildning verkligen inte lönar sig för vissa människor? Att de ska kratta löv för de kan minsann inget annat? Tongångarna känns igen från alliansens skolpolitik. Alla ska inte behöva läsa teoretiska ämnen på gymnasiet för att få högskolebehörighet. Alla klarar faktiskt inte det. Människosynen är elitistisk.

Maud Olofsson, centerledaren, gjorde kullerbyttor. Hon sa att ”kvinnor har rätt till heltid och rätt att leva på sin lön”. Sedan påstod hon att de kraftigt försämrade möjligheterna att deltidsstämpla (efter 75 dagar åker du ut) kommer att tvinga arbetsgivarna att börja heltidsanställa.

Jaha? På vilket sätt drabbas arbetsgivarna av att deltidsarbetslösa slängs ut ur a-kassan? En regering som slänger lagen om rätt till heltid i papperskorgen riktar inte direkt udden mot arbetsgivarna.

När tonläget skruvas upp i den politiska debatten blir alternativen i politiken tydligare. När partiledarna ordvänder, bråkar, river ner skratt och applåder, blir deras styrkor och blottor uppenbara.

Tack för det riksdagen.