Sprutan handlar om solidaritet
I år har röda hund brutit ut på tre platser i Europa: Rumänien, Polen – och Järna utanför Södertälje. Minst 32 personer i den sörmländska tätorten har insjuknat i infektionssjukdomen.
Det är ingen slump att just Järnabor har drabbats av den i dag sällsynta virusinfektionen. Samhället är centrum för den svenska antroposofiska rörelsen, som motsätter sig vaccinering. Enligt deras filosofi stärker infektioner anden och kroppen. Inom rörelsen är missuppfattningen att vaccinet kan ge autism livskraftig.
Röda hund är ingen farlig sjukdom. Den ger utslag och feber som brukar gå över på två, tre veckor. Faran är att foster smittas om deras mammor inte har tagit sprutan. Då är risken för fosterskador överhängande.
Andelen döva barn halverades när Sverige 1982 införde allmän vaccinering mot mässlingen, påssjukan och röda hund.
Risken för att röda hund ska spridas utanför Järna är liten. Den så kallade flockimmuniteten – att 96 procent av
alla svenskar födda efter 1982 är vaccinerade – ger skydd mot en epidemi.
I dag får föräldrar själva avgöra om och när deras barn ska vaccineras. Varken Smittskyddsinstitutet eller något politiskt parti driver frågan om allmän vaccination på alla barn. Problemet anses för litet och den etiska frågan för svår för det.
Men samhället har ett ansvar att informera om värdet av allmän vaccination. Extra insatser bör därför riktas mot Järna.
I slutändan handlar det om solidaritet. Du vaccinerar dig inte bara för att du själv ska vara frisk, utan också för att förhindra att andra smittas.