Sverige mörkar samers historia

Samiska barn radas upp inför besök från Statens rasbiologiska institut. Ur filmen Sameblod av Amanda Kernell.

I hundratals år har den svenska staten tjänat stora pengar på vattenkraft, skogsbruk och gruvor i norra Sverige. Det var det strömmande vattnet, timret och stålet som lyfte oss från fattigsverige till världens modernaste land.

Men för många blev priset högt. Markerna som stängslades in och grävdes upp hade redan en befolkning: samerna.

Från Stockholm löste man ”problemet” genom att förklara samerna som en underlägsen halvmänsklig ras. Oftast stal man helt enkelt naturresurserna och på botten av vissa kraftverksdammar ligger samiska byar och heliga platser som svämmades över när de byggdes.

Ibland finns dokumentation, som över hur den traditionella samiska religionen utrotades av nitiska präster från Svenska kyrkan. Eller de långa listor med namn på samer som tvingats delta i statens rasbiologiska instituts ”forskning”.

Men vi vet faktiskt inte vad som hände.

Sanningskommission

- Utan en ordentlig genomlysning där saker lyfts upp i ljuset kan Sverige inte göra sig fri från gamla föreställningar om samer, skriver riksdagsledamoten Per Åsling, C, i en motion.

Sverige har finansierat sådana utredningar, sanningskommissioner, bland annat i Sydafrika och Liberia. I Norge har stortinget redan beslutat att utreda hur den norska staten behandlat samerna och även Finland är på väg.

- Om vi vill att mänskliga rättigheter ska vara styrande, då måste vi ta frågorna om historisk skuld på allvar, skriver Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska Kyrkan på DN Debatt. Även hon kräver en sanningskommission över brott mot samerna.

Smutsig historia

Framgångarna för filmen Sameblod, en mörk skildring av 1930-talets rasism, visar att intresset för Sveriges smutsiga historia är stort.

- Vi har århundraden av förtryck, marginalisering, rasism, diskriminering och undanträngning av det samiska folket bakom oss, sa kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP), vid samernas nationaldagsfirande 6 februari.

Det är en insikt som förpliktigar.

Attityderna mot samer lever kvar och leder till nya övergrepp. FN har återkommande kritiserat regeringen för att den gör för lite för att skydda samernas rättigheter.

Det är dags att ta reda på vad som egentligen hände under de mörka åren – för att komma vidare.

Josefina Skerk är praktikant på Aftonbladets ledarsida. Hon är även ledamot i Sametinget.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.