Lågorna har slukat ett europeiskt arv

Notre-Dame visar vad människor kan skapa

Det har bara gått ett dygn sedan branden i Notre-Damekatedralen bröt ut, men på den tiden har nästan allt hunnit sägas. Påven har uttryckt sin närhet till franska katoliker, Donald Trump har konstaterat att branden är fruktansvärd att titta på och Londons borgmästare Sadiq Khan bedyrar att staden står vid Paris sida.

Så där fortsätter det. Stefan Löfven har uttryckt sin förskräckelse och förtvivlan och Carl Bildt skrev att det känns som slutet på allting.

Skapar starka känslor

En byggnad kan skapa starka känslor, och när det gäller en katedral som började byggas för snart 900 år sedan är det egentligen inte så konstigt. Notre-Damekatedralen på Ile de la Cité mitt i Paris är så mycket mer än ett stopp på turistturen genom en av världens mest mytomspunna städer. Katedralen är symbolisk på så många plan.

En katedral är naturligtvis alltid en plats för att utöva religion. Samtidigt skulle vår tids tolkning av tro som något privat och nästan individuellt aldrig ha skapat en byggnad som Notre-Dame. Medeltidens katedraler uttrycker något mer än individuell gudstro. Makt naturligtvis, men också ett slags samhällsordning där människors gemensamma ansträngningar kan åstadkomma något nästan övermänskligt.

Somliga anstränger sig mer än andra

Den insikten skulle verkligen behövas i dag. Då som nu var det naturligtvis somliga som stod för det mesta av ansträngningen, och andra som tog åt sig det mesta av äran.

Notre-Dame har det senaste dygnet beskrivits som en symbol för den Franska nationen. Det är den naturligtvis. Men en medeltida katedral som den i Paris – den tog nästan 200 år att bygga – är lika mycket en manifestation av en europeisk kulturgärning. Kompetensen som krävdes för att skapa byggnader som överträffade det möjliga samlades från hela den kristna världen.

Europa håller på att delas upp

Att Notre-Dame brinner just när allt starkare krafter verkar för att Europa ska delas upp i sina nationella atomer väcker onekligen oroväckande känslor.
Redan i går deklarerade Frankrikes president Emmanuel Macron att katedralen ska byggas upp igen.

På ett plan är det ett löfte som aldrig kommer att kunna förverkligas. Hur mycket man än anstränger sig kommer Notre-Dame att vara en annan kyrka efter branden.

På ett annat plan gav Macron det enda besked han kunde ge. Vår tid kommer inte att efterlämna några byggnader som står kvar och väcker känslor om sju eller åtta århundraden. Det skulle inte vara marknadsekonomiskt motiverat. Just därför har vi ett ansvar att förvalta det kulturarv vi fått, med alla de symboler det bär med sig.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.