Sverige har alldeles för många landsting

Men vågar partierna göra det som borde göras

Redan om två och ett halvt år kan Sverige få tre nya jättelän. Det föreslog en statlig utredning i dag.

Halva Sverige, från Sundsvall och norrut, kan bli ett län redan om två och ett halvt år. Samtidigt är det tänkt att Värmland ska slås samman med Västra Götaland och att en stor region i Mellansverige – från Idre till Oxelösund – ska ta över ansvar för sjukvård och andra regionala frågor.

Det finns inte många frågor som engagerar det politiska Sverige mer än just regionindelningen. Till en del beror det förstås på att det handlar om politikers hemmaplan. Nya regioner betyder nya uppdrag för vissa, men också att andra personer kommer att förlora lyckan att sitta sig igenom möten med landstingsfullmäktige.

Demokratiaspekt

Det finns också en demokratiaspekt. Det blir svårare att göra protesterna mot den nedlagda vårdcentralen hörda ju längre bort beslutsfattarna sitter.

Till en del beror det säkert också på att sjukvården, som är det huvudsakliga ansvaret för dagens landsting, på många ställen verkligen skulle behöva ett större upptagningsområde för att klara ekonomin och kvaliteten.

Olika statliga myndigheter har också delat upp landet efter alldeles egna principer och resultatet spretar åt alla möjliga håll.

I arbetet med de nya regionerna har det pratats mycket om effektivitet, ändamålsenlighet och ekonomi.

Men just regionerna, i grunden de gamla landskapen från 1600-talet, väcker också något alldeles speciellt hos både medborgare och politiker.

Ni vet, folkdräkter, landskapsblommor och allt det där.

Hur var det Carl Bildt beskrev sig själv: hallänning, svensk, europé.

Försökt förut

Det har gjorts försök att förändra regionindelningen förut. Många gånger till och med, men det har alltid stupat på det ena eller det andra.

Nu har regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi bestämt sig för det ska bli skillnad. Därav brådskan.

Redan i de direktiv som ligger till grund för dagens betänkande fanns datumet 1 januari 2019 med. Och resultatet blev alltså ett förslag om tre nya storregioner. Om det ska kunna genomföras fodras att riksdagen fattar beslut innan valet om två år.

Tanken om större regioner är riktig, inte minst för att få en effektivare organisation av sjukvården. Förr eller senare kommer den att genomföras. Men att genomföra sammanslagningen redan till 2019 kommer i det närmaste att kräva politisk enighet, både på riksplanet och ute i landet.

Ingen politiker vid sina sinnens fulla bruk kommer att vilja gå in i en valrörelse med ett kontroversiellt beslut om nya regioner i bagaget.

Centerns inställning – att vara för sammanslagningen men bara om den kan genomföras frivilligt – låter oss ana svårigheterna.

Så frågan i dag blir mindre om Sverige behöver större regioner än om de politiska partierna har förmågan att göra det som borde göras.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.