Sverige, ett land för räddhågsna?

Moderaternas symbolpolitik fortsätter. Partiet presenterar nästan dagligen förslag som lägger skulden för samhällsproblemen på ”de andra”: invandrarna och flyktingarna. Moderaternas vi och dem-retorik gör Sverige till ett kallare och hårdare land att leva i. Får svåra konsekvenser för redan utsatta människor.

I går var det dags för ”försörjningskravs­utredningen” (vilket härligt ord!) att presentera sina förslag. Ett beställningsjobb från moderaten och migrationsministern Tobias Billström. Anhöriginvandrare ska minsann inte tro att de kan komma hit och leva gott, är signalen. Deras familjer ska kunna försörja dem från dag ett.

Utredaren, lagmannen Erik Lempert, föreslår att bara asylsökande som har både bostad och minst 4 374 kronor kvar att leva på ska få ta hit sina anhöriga. Vissa undantag görs. Flyktingar enligt Genèvekonventionen, personer som flyr undan tortyr eller väpnad konflikt och ensamma flyktingbarn behöver inte leva upp till försörjningskravet.

Utredaren Erik Lempert skulle egentligen vilja att alla grupper omfattades av försörjningskravet. Men internationella konventioner sätter stopp.

Förslaget innebär ett hårt slag mot stora flyktinggrupper. Familjer kommer att splittras, barn skiljas från sina föräldrar. Människor som flyr från svåra inre motsättningar i ett land, exempelvis Irak, undantas inte från försörjningskravet.

Samtidigt som asylpolitiken skärps, angriper moderaterna den generösa biståndspolitiken. Biståndsministern Gunilla Carlsson och partisekreteraren Per Schlingmann meddelade i förra veckan att enprocentsmålet borde slopas.

”Länge sågs biståndet som ett hopplöst fall av felaktig användning av skattepengar”,

skriver de i DN. Sveriges biståndspolitik före alliansregeringen var ”kravlös utbetalningspolitik”.

Hur biståndet ska bli bättre genom att bli mindre, lyckas de inte förklara.

Asylpolitiken skärps och biståndet minskar, samtidigt som integrationspolitiken blir en fråga om att få jobbiga ”invandrare” att anpassa sig. Moderaternas framtidskonvent röstade ja till så kallade svenskkontrakt. Invandrare och flyktingar, bara från vissa håll i världen, ska skriva under på ”svenska” värderingar.

Ulf Kristersson, en av arkitekterna bakom svenskkontrakten, talade på konventet:

”Men står man inte ut med en rätt långt driven och historiskt förankrad individualism, med ovanligt mycket jämlikhet och jämställdhet och med lagar som ger även barn och kvinnor rättigheter över familjens och släktens huvud – ja, då kanske inte Sverige ska vara målet med resan.”

Man måste undra vad Kristersson tänker göra med alla de svenskar som inte står ut med sådant? Ge dem en enkel biljett ut ur landet?

Sverige blir varken mer jämställt eller jämlikt med moderaternas skärpta flyktingpolitik, biståndspolitik och integrationspolitik. Däremot blir Sverige mer isolerat och främlingsfientligt. Ett land för räddhågsna snarare än hoppfulla.

Följ ämnen i artikeln