Regeringen ger upp om jobben
Fredrik Reinfeldt vann valet 2006 genom att göra jobben till den viktigaste frågan. Då rådde det massarbetslöshet, menade den blivande statsministern. Åtta år senare med en borgerlig regering står fler svenskar utan jobb.
Reinfeldt har sagt att han vill bli bedömd efter hur han klarar arbetslösheten. När vi nu går mot ett terminsslut kan prestationen inte ges något annat betyg än ett icke godkänt.
Det finanspolitiska rådet, som opartiskt granskar regeringens finanspolitik, håller med. De har sågat en rad av regeringens dyra skattesubventionerade jobbsatsningar. De sänkta arbetsgivaravgifterna har inte gett fler unga jobb, jobbskatteavdragen gav knappt några effekter och den sänkta restaurangmomsen är en jobbflopp.
Totalt 157 miljarder kronor, som skulle ha kunnat investeras i utbildning och jobbskapande åtgärder, har i stället lagts på skattesänkningar.
Alliansen bytte strategi när arbetslösheten fortsatte växa och har skickligt avpolitiserat jobbpolitiken. När till exempel kritiken blev för stor mot Arbetsförmedlingen sparkades myndighetens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist. Trots att hon bara lydigt hade genomfört det som regeringen gett direktiv om.
Sedan Elisabeth Svantesson (M) tillträdde som arbetsmarknadsminister i höstas har hon inte lagt en enda proposition för att bekämpa arbetslösheten. Möten i arbetsmarknadsutskottet har ställts in på grund av ministerns idétorka. När Socialdemokraterna i går presenterade sin satsning på utbildning och jobb för 20 000 ungdomar inom äldrevården fick de snabbt kritik av Svantesson. ”Jobben växer till hos arbetsgivare, de skapas inte av politiker. Det är inte realistiskt”, sa hon i Aktuellt.
Tydligare än så kan uppgivenheten inom Alliansen inte beskrivas. Regeringen har kastat in handduken i kampen om jobben.