Gubbarna sänker det allmänna förtroendet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Finlands utrikesminister, samlingspartisten Ilkka Kanerva, fick sparken i tisdags. Han hade bombarderat den erotiska dansösen Johanna Tukiainen med sms från sin tjänstemobil. Många av de nästan 200 sms:en var intima.

”Skulle du vilja göra det på en exotisk plats?” frågade Kanerva.

Det är inte första gången han sms:ar unga kvinnor. 2005 berättade flera unga modeller att de fått sexuella meddelanden av Kanerva. I belöning erbjöd han dem arbete vid friidrotts-VM.

Sms-män av Kanervas typ är lätta att skämta om.

”Nokia har sorg i dag. De har tappat en av sina bästa reklampelare. Ni vet, connecting people”, sa statsvetarprofessorn Göran Djupsund från Åbo akademi när han besökte Stockholm i veckan.

Bakom skämten, höhö haha, gömmer sig allvar. Manliga politiker som beter sig som mansgrisar, oavsett om de går på strippklubb eller skickar sex-sms, sänker förtroendet för politiken. Framför allt kvinnor slutar att lita på ”gubbarna där uppe”.

Inte blir det bättre när maktens män, som i Kanervas fall, håller varandra om ryggen. Statsministern Matti Vanhanen (c) och samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen meddelade tidigt att Kanerva hade deras fulla förtroende. Först när

sms:en publicerades tvingades han att avgå. Katainen grät på presskonferensen.

”Om det är i någon grupp som förtroendet för politiken störtar, så är det bland kvinnorna. Herrarna som trodde att Kanerva gick att rädda gör uppförsbacken brantare för dem som vill väcka positivt intresse för politik”, säger Göran Djupsund.

Han varnar för att människors politiska intresse ändrar form. Från deltagarintresse till nyckelhålsintresse.

Vi förvandlas alla till gluttare när en finansministers främsta bidrag till offentligheten blir sex-sms av typen ”Har du hållit din trädgård i skick?”

I skuggan av högerregeringens sms-skandal är de finska socialdemokraterna i färd med att välja en ny partiledare.

De nio (!) kandidaterna möts i öppna debatter om vad de vill med socialdemokratin och samhället. Partiet förlorade regeringsmakten efter ett uselt riksdagsval, precis som i Sverige.

Fyra av partiledarkandidaterna är kvinnor, alla under 50. Fem är män, alla över 50. Den egentliga striden står mellan Erkki Tuomioja och Tarja Filatov. Han står till vänster i partiet, uppfattas som intellektuell men inte särskilt social. Hon finns i partiets mittfåra, beskrivs som ”mjuk men tuff när det behövs”.

Den första debatten mellan kandidaterna rörde jämställdhet. Sju av dem – alla utom Ilkka Kantola och Jouko Skinnari – sa att de är feminister. Erkki Tuomioja slog fast att jämställdhet är en människorättsfråga, rapporterar finlandssvenska Arbetarbladet.

Jag fascineras av partiledarkampen i Finland. Så olik hur de svenska socialdemokraterna väljer sin partiledare. Här gäller det att smyga och smussla. Att förneka att man vill ha det där tråkiga uppdraget tills en enig valberedning har föreslagit en. Ju mindre du säger om vad du vill göra som partiledare, desto större chans har du att bli vald.

En sådan valprocess uppmuntrar inte direkt öppna debatter om framtiden. I Finland däremot, har valet av ny partiledare blivit ett tillfälle för självkritik och idésmidande.

Finlands socialdemokrater frågar inte bara: Vem ska leda oss? Utan också: Vart ska vi gå?

Svaret kommer inte via sms.