Mejla

Anders Lindberg

Ungerns ”slavlag” är klasskamp uppifrån

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: ANDERS LINDBERG
Balázs Bábel, 33, från ungerska metallfacket är på Sverigebesök

Enligt en ny ungersk lag, i folkmun kallad "slavlagen", kan arbetsgivare kräva 400 timmars övertid av sina anställda. Det motsvarar 50 hela dagar om året, ytterligare en arbetsdag i veckan. Sedan snart tio år har den nationalkonservativa premiärministern Viktor Orbán systematiskt pressat tillbaka arbetstagares rättigheter och samlat den ekonomiska och politiska makten i en liten krets av lojala oligarker och partibossar i sitt parti Fidesz.

I dag på Europadagen kan det vara värt att påminna om att EU låtit detta ske mitt framför ögonen på några av världens äldsta liberala demokratier. Europa har svikit demokratin och friheten på vår egen kontinent.

Balázs Bábel, 33, från ungerska metallfacket är på Sverigebesök för att berätta i detalj om hur utvecklingen har påverkat vanligt folk.

– Jag håller med Viktor Orbán när han säger att han bygger en "illiberal demokrati". Vi har demokratiska institutioner, vi har fria val, men det fungerar inte, säger han när jag träffar honom efter ett seminarium organiserat av Olof Palmes internationella center.

Gatuprotester

I december förenades fackliga aktivister med oppositionella studenter i omfattande demonstrationer mot Viktor Orbán. Protesterna fortsatte i januari men regimen har i princip struntat helt i kritiken.

– Viktor Orbán har sagt att han representerar arbetarna bättre än fackföreningar gör, säger Balázs Bábel.

Fidesz grundades 1988 som ett relativt liberalt parti med rötter i den studentrörelse som under lång tid motsatt sig den kommunistiska diktaturen. Under Orbáns ledning har partiet sedan utvecklats i konservativ och nationalistisk riktning. Efter valet 1998 blev Orbán premiärminister men förlorade fyra år senare till Socialdemokraterna.

Han verkar ha dragit två viktiga slutsatser av valförlusten. För det första att maktdelning är dåligt, i en riktig demokrati kan regeringen förlora val och det vill han inte. Därför måste all makt koncentreras i det styrande partiets händer. Fri press, oberoende domstolar, ett fritt näringsliv och självständiga universitet ses som ett hinder för effektiv maktutövning. För det andra drog han slutsatsen att det civila samhället, däribland fackföreningsrörelsen, måste hållas kort.

Använder media mot oppositionen

Idéerna är inte nya på yttersta högerkanten. "Allt inom staten, ingenting utanför staten, ingenting mot staten" som en av extremhögerns italienska pionjärer uttryckte saken.

Efter valsegern 2010 har han sedan systematiskt avvecklat den liberala demokratin. Efter att Orbán ändrat grundlagen och infört en ny vallag är det i princip inte möjligt för oppositionen att vinna val. Särskilt inte som public service används som ett propagandaorgan för Fidesz.

– Regeringen använder media mot oppositionen, säger Balázs Bábel.

Dessutom är domstolarna fyllda med lojala partimedlemmar och landets bästa universitet, Central European University, har drivits ur landet. Även fackföreningarna har drabbats hårt och bland annat har Viktor Orbán begränsat strejkrätten. Men som protesterna mot "slavlagen" har visat är de långt ifrån kvästa.

Klasskamp uppifrån

Balázs Bábel påpekar att problemet i dagens Ungern inte bara är nedmonteringen av de demokratiska institutionerna. Den ekonomiska politiken betecknar han som nyliberal och regeringen tar konsekvent parti för den ekonomiska eliten på bekostnad av vanligt folk. Utvecklingen i Ungern följer därmed ett välbekant mönster där högerpopulism är en form av klasskamp uppifrån med udden riktad mot arbetare.

I Sverige hyllar SD:s Europaparlamentariker Kristina Winberg öppet den ungerska regimen. I SVT:s valkompass fick hon frågan om vem som är hennes politiska förebild.

"Viktor Orbán. Han är precis den ledaren som jag skulle vilja ha i Sverige", säger hon.

Det är i varje fall ett ärligt svar.

avAnders Lindberg

ARTIKELN HANDLAR OM