Gröna pengar ger bättre pensioner
Våra företag måste satsa på miljön, skrev Times of India nyligen. Annars kan det gå illa.
Orsaken?
Kapitalförvaltare i Europa och USA hade skickat en enkät till de största företagen i Indien. Förvaltarna ville veta hur bolagen arbetade för en bättre miljö. Budskapet gick inte att missförstå: struntar ni i de gröna frågorna satsar vi pengarna någon annanstans.
En nykolonial påtryckning?
Knappast.
Om våra pensionspengar används för att förstöra miljön drabbas de fattiga länderna hårdast. Många i Indien fruktar effekterna om monsunregnen uteblir eller blir extremt våldsamma.
De senaste åren har hållbara investeringar blivit ett hett ämne i Londons och New Yorks finanskvarter. Gamla Brogatan i Stockholm har en något blygsammare arkitektur. Jag letar mig fram mellan klädaffärerna till Mistras kontor i ett av husen.
Miljöforskningsstiftelsen har fått pris för sitt sätt att placera pengarna. Det handlar inte om några extrema ställningstaganden.
–?Man köper inte enbart vindkraftverk för 3,8 miljarder av folkets pengar, säger kanslichefen Eva Thörnelöf.
Däremot går Mistra i spetsen för att alla placeringar ska bedömas efter hållbarhetskriterier.
–?Det kan handla om att säga nej till företag som bryter mot miljölagar eller arbetsrätt, berättar Eva Thörnelöf. Eller om avancerade helhetsanalyser av vilken verksamhet som är bäst för hållbar utveckling.
Det senare gör till exempel Generation Investment Management, där Al Gore är styrelseordförande.
Det blåser på balkongen där vi sitter och pratar. Kanslichefen får hålla hårt i sin tjocka bunt med exempel på allt stiftelsen gjort.
Som när några europeiska pensionsstiftelser ville få igång en bättre rapportering av faktorer som kan påverka det värde i företag som inte syns i den vanliga balansräkningen, till exempel hur man sköter miljöfrågorna. Mistra gick in med 80?000 kronor i ett pilotprojekt, annars hade det knappast blivit av.
Nu står fonder med drygt två tusen miljarder dollar i tillgångar bakom initiativet och tillämpar resultaten då de väljer leverantör av information.
De svenska pensionsfonderna har inte kommit lika långt som Mistra eller sina motsvarigheter i Kalifornien och Quebec. Ledningarna för AP-fonderna är oroliga för att avkastningen ska bli sämre. Men hittills har Mistra tjänat pengar på att ställa miljö- och etikkrav.
–?Vi känner oss nu ganska säkra på att hållbarhetskriterier i kapitalförvaltningen faktiskt förbättrar den finansiella avkastningen, säger Märtha Josefsson i ett pressmeddelande. Hon är ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté och har mångårig erfarenhet från finansvärlden.
Kanske beror det på att företag som tänker på miljön ofta är välskötta även på andra sätt.
–?Jag tycker AP-fonderna är överförsiktiga, säger Eva Thörnelöf. De skulle kunna göra mer.
Mistra förvaltar sina pengar på 15 års sikt. Pensionsfonderna har ett 30-årigt perspektiv, minst.
Då borde hållbar utveckling stå i fokus.