Låt inte Moskva sabba valrörelsen
För ett par veckor sedan lanserade Sveriges Radio en tjänst där de visade sina lyssnare vilka ämnen som är stora i traditionella respektive sociala medier, den så kallade Mediemätaren.
”Intressant att integrationsfrågorna dominerar totalt på Twitter medan det är lag & ordning som ligger i topp på Facebook”, twittrade Ekochefen Olle Zachrison.
”Intressant” är det snarare att Sveriges mest betrodda nyhetskälla verkar så aningslös.
I höstas höll Donald Trump ett tal i Alabama, långt ner i den djupa södern i USA där rasismen är som allra mest levande. Trump valde att spy galla över de svarta amerikanska fotbollsspelare som i stället för att sjunga med i nationalsången ställde sig på knä, som en protest mot rasism.
”Skulle du inte vilja att de som äger lagen sa: 'sparka ut den där jäveln från fotbollsplanen'", hävde Trump ur sig. Uttalandet var uppenbart riktat mot hans väljarbas av vita arga män.
Det Trump sagt exploderade på sociala medier, och sedan i de vanliga. Frågan var perfekt för Trump, som lever på kulturkrig, polarisering och ilska.
Men den var också perfekt för Vladimir Putin.
Polarisering och vrede
På bevakningssajten Hamilton68.com, som följer mer än 600 ryska propagandakonton gick det att se i realtid. De ryska trollen älskade storyn, och gjorde allt för att förstärka den. De twittrade som tokiga, hittade på nya hashtaggar och spred allt i ämnet som gick att sprida.
Sannolikt bidrog de till att frågan fick så stor uppmärksamhet och genomslag. Moskva är bra på propaganda.
Hösten 2017 kallades Facebook, Twitter och Google till den amerikanska kongressen för att avlägga vittnesmål om hur deras plattformar använts av Ryssland för att påverka valet.
I Facebooks vittnesmål visades bland annat ryska annonser. En var en påhittad grupp som hette ”Gruvarbetare för Trump” och riktades mot manliga väljare i Pennsylvania. ”Donald Trump har sagt att han ska ge gruvarbetarna jobben tillbaka” var budskapet. Det hade inte Trump sagt, men det struntade Moskva i. Trump vann Pennsylvania med mindre än 45 000 röster.
Det går ännu inte att säga hur mycket Ryssland påverkade valutgången i USA. Klart är i alla fall vad deras strategi var - och fortfarande är. Den handlar om att underblåsa konflikt i laddade frågor som rasism, abort och invandring. Det är frågor som gynnar Trump, men framför allt driver på polarisering, vrede och misstroende.
Val efter val i Europa
På samma sätt har Ryssland försökt påverka val efter val i Europa de senaste åren. Just nu pågår undersökningar av exakt på vilket sätt Ryssland agerade i folkomröstningskampanjen om Brexit.
I det tyska valet i höstas fanns en stor medvetenhet om dessa risker hos ledande politiker.
De flesta bedömare menar att den medvetenheten hjälpte, och att falska nyheter och rena lögner inte var lika frekventa jämfört med det amerikanska valet året innan. Å andra sidan var det uppenbart att rysk propaganda förekom även i Tyskland, och att den överlappade med det högerextrema partiet AfD:s valinformation.
– På Twitter fanns det en mängd aktörer som skapade hashtaggar och budskap som förstärkte det AfD sa. De fick också hjälp av propagandabotar, säger Lisa Maria Neudert, forskare på Oxford Internet Institute.
AfD gjorde ett rekordval, och blev tredje största parti i Tyskland. För första gången sedan andra världskriget sitter nu ett högerextremt parti i landets parlament. AfD hade långt ifrån lika stora valframgångar som Trump (även om man tar hänsyn till de olika valsystemen), men tillräckligt för att ordentligt stöka till regeringsbildningen och förändra den politiska spelplanen i Tyskland i grunden.
Fortfarande tror många människor att det som syns i sociala medier är uttryck för folkvilja. Men utan att göra kvalitativa studier går det inte att dra slutsatser av vad det betyder om vissa frågor syns mycket i Twitters eller Facebooks flöden.
Men det fungerar helt enkelt inte så längre.
Förskräckande naivitet
I en nyligen publicerad rapport om ryska påverkansoperationer i Baltikum, visade en rapport från Stratcom, Natos strategiska kommunikationscentrum att 84 procent av allt twittrande på ryska som handlade om Nato kom från botar.
I Sverige råder dock fortfarande en förskräckande naivitet i dessa frågor.
Problemet med Sveriges Radios Mediemätare är att det är omöjligt att veta i vilken utsträckning resultatet visar effekter av propagandainsatser. På samma sätt kan öppna webbomröstningar lätt utnyttjas av nätsmarta påverkansoperationer.
Veckan efter Sveriges Radios glada lansering använde Svenska Dagbladet den ryska propagandasajten Sputnik som exempel när de skulle beskriva internationella reaktioner på #metoo-kampanjen. Detta, att uppfattas som en källa bland andra, är precis vad Sputnik vill.
Ett år har gått sedan valet av Donald Trump. Ändå, efter all denna rapportering om propaganda och påverkanskampanjer verkar svenska medier i stort sett inte ha lärt sig någonting.
Läs också: Så riggas ett val by abgrafik - Infogram