Farligt att öppna världens frysbox
Klimathotet – ”påskyndar en dödsspiral”
2018 var det fjärde varmaste året på jorden någonsin, visar nu mätningar från klimatforskningsgruppen Berkeley Earth. Trenden med global uppvärmning fortsätter. Men en usel nyhet kommer sällan ensam.
“Mer dåliga nyheter. Riktigt dåliga”, skriver meteorologen – och EU-kandiderande MP-politikern – Pär Holmgren på Twitter. Han fortsätter: “Tundran tinar. Metan frigörs. Men det finns säkert något annat som är viktigare att diskutera …”
Nej, det finns det självklart inte. Det handlar om observationer som visar att en av de farligaste klimathotsprocesserna ökar takten, när permafrosten i tundran – områden med ständig tjäle – blir allt varmare.
2006 konstaterade forskare att smältande permafrost var en tickande bomb om inte den globala uppvärmningen hejdades.
När marken tinar sätter bakterier igång med att bryta ned infrusna växtrester, och koldioxid och metangas frigörs. I atmosfären fångar metan upp värme 23 gånger mer effektivt än koldioxid, men gasen är mer kortlivad. Den globala uppvärmningen riskerar då att bli ett självspelande piano i form av en kedjereaktion.
”Nå den kritiska punkten”
Den frusna tundran har länge fungerat som världens frysbox, nu står dörren på glänt.
Om smältprocessen börjar på allvar skulle marken varje år släppa ifrån sig lika mycket växthusgaser som i dag kommer från alla världens bilar, båtar och flygplan, varnade forskare 2007. “Risken finns att vi redan vid två grader kan nå den kritiska punkten”, sa då permafrostforskaren Sergej Zimov till Dagens Nyheter.
På nio år har temperaturen i permafrosten stigit med i genomsnitt 0,3 grader, enligt en studie publicerad av fyra dussin forskare på Nature communications. Granskningen bygger på mätresultat från 150 borrhål runtom på jorden.
I Alaska har avsmältningen satt igång. Vi är uppe på cirka 1 grads global uppvärmning.
”En dödsspiral”
Joe Romm på tankesmedjan Thinkprogress skriver: “Den enda överraskningen är att världen fortsätter att ignorera det största hotet mot mänskligheten, även när det ökar takten, triggar kedjereaktioner och påskyndar en dödsspiral för klimatet.”
Läget är akut. Men det är inte dags att gripas av panik, utan att organisera oss. På hemmafronten är åtgärderna för klimatet i 73-punktsprogrammet mycket lovande politik.
Nu måste klimathotet vara en huvudfråga inför EU-valet. Det är framför allt genom EU vi kan lyfta klimatfrågan i världspolitiken, och skynda på alla processer mot omställning. För vi har länge vetat om att det här är på gång.
När planeten trycker på gasen måste vi bromsa.