Dags nu att höja valtemperaturen

4 augusti 2014. valrörelse.

Det är ett svettigt läge för ­Alliansen inför valet om sex veckor. Det märktes bokstavligt talat när Jan Björklund sommar­talade i ett värmeböljande ­Göteborg i går. Hans Folk­partiblåa skjorta blev snabbt ­genomvåt av svett när han talade sig varm för en feminism ­utan socialism, lägre ingångs­löner för unga samt en fredlig tvåstatslösning i Mellanöstern utan att med en stavelse beröra den pågående massakern i Gaza.

Underskattad humorist

Folkpartiledaren är en skicklig och underskattat humor­istisk talare. Men han kan inte snacka bort en skola i fritt fall.

När Cecilia Malmström ­nominerades till Sveriges EU-kommissionär för en andra ­period tolkades det som ett sätt att kratta gången för Birgitta Ohlsson. Malmström är den ­enda kandidaten som skulle ha kunnat utmana Ohlsson som ny partiledare. Nu blir hon upp­tagen i EU-parlamentet de närmaste fem åren.

Frågan är inte längre om Björklund avgår ­efter valet utan när. I dagsläget är hans facit som utbildnings­minister ett sänke för partiet.

Valrörelsen rullar igång

Få tror längre på en tredje valseger för de fyra Allianspartierna den 14 september. I de senaste­ opinionsmätningarna ligger de nästan 15 procent­enheter ­efter de tre rödgröna partierna.

Efter en månads nära­på total tystnad från svenska politiker har valrörelsen nu så smått ­börja rulla i gång.

I fredags meddelade Moderaterna att de tidigarelägger sin valkampanj med två veckor. Det katastrofala EU-valet och usla läget i opinionen gör beslutet nödvändigt.

I Stockholms Prideparad i förrgår gick alla svenska parti­ledare förutom ytterhögerns Jimmie Åkesson och Göran Hägglund. Att Reinfeldt deltog för första gången skickade en desperat signal om att varje röst nu är guld värd.

Stridsfrågorna är många

Det är sex veckor kvar till ­valet. Fortfarande är det svårt att urskilja de stora valfrågorna.­ I juli hade Sverige en arbetslöshet på över nio procent. Massarbetslösheten borde ­vara en given fråga. Likaså den efter­satta järnvägen, urholkade ­socialförsäkringar och vidgande ekonomiska klyftor.

Alliansens svaga minoritetsregering har satt mycket av det nödvändiga reformarbetet på paus i fyra år. Den ekonomiska tillväxten sjunker och arbetslösheten ökar.

Stridsfrågorna ­borde vara många. Det är dags att den ­politiska temperaturen skruvas upp.

Följ ämnen i artikeln