Det lönar sig inte att arbeta i Sverige

Avståndet mellan arbetarlöner och direktörslöner har aldrig varit så stort som i dag

Avståndet mellan arbetarlöner och direktörslöner har aldrig varit så stort som i dag.

För alla som arbetar är det nu säsong för det stora lönesamtalet – tiden på året som chefen antingen berättar att du inte utmärkt dig särskilt mycket, eller att ­lönepotten tyvärr är begränsad.

Det spelar sällan någon roll om du gör ett strålande jobb eller mest räknar timmarna tills du får gå hem, du får vara glad om du får några hundralappar mer i lön.

Det spelar ingen roll hur många motiverande artiklar du läser med rubriker som ”Så får du upp din lön” eller ”Här är parfymen för mötet med chefen”. Det får nog en del att se sig om efter ett annat jobb, ett där man kan bli rik. Sverige är ändå ett av Europas mest ­Ferrari-täta länder, och en del verkar ha det riktigt bra ställt. Hur blir man en av dem?

Brottsmisstänkta

Svaret kan vara de yrken där du både kan vara rätt medelmåttig i jobbet, under utredning för olika brott - och ändå få fantasisummor i löneökning.

I veckan listade Svenska Dagbladet svenskarna med landets högsta vd-löner. I snitt är ersättningarna 31 miljoner kronor per år. Men för Ola Rollén, vd för Hexagon, är det inget mot hans ersättning på 52 miljoner kronor, där hans fasta lön ökade med 23 procent.

De riktigt rika brukar försvara sig med att de i alla fall bidrar till samhället, men Rollén är misstänkt för insiderbrott och har dessutom försökt undvika att betala skatt, både i Sverige och i utlandet. En annan man som ­toppar lönelistan är Lundin Petroleums vd Alex Schneiter. Förutom att han får en ersättning på 43 miljoner kronor, så väcks snart åtal mot honom.

Det misstänkta brottet? Medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan. Det är ganska dåliga bidrag till samhället. Ändå tror de stenrika att de får den lön de förtjänar, som till exempel Astra Zenecas vd Pascal ­Soriot.
Han försvarar sin ersättning på 100 miljoner med att det är helt normalt med tanke på den ”position” han har.

Se till att födas rikt

Avståndet mellan arbetarlöner och direktörslöner har aldrig varit så stort som i dag. 1950 hade en direktör 11 gånger högre lön än industriarbetarna. I dag den 55 gånger högre. Om de gör ett jobb som är värt 55 gånger lönen för de på golvet? Knappast.

”Det går inte att bli rik i Sverige”, kan det gnällas från högern ibland.

Men i stället för att argumentera emot så kan jag ge dem rätt i det här fallet. Din rikedom ­beror nästan inte alls på vad du väljer för yrke och vad du får i lön.

Det enklaste sättet att bli rik i Sverige är att födas rikt. Här beskattas arbetare högre än kapitalägare, vi har tagit bort förmögenhetsskatten tillsammans med bolagsskatt och arvs- och gåvoskatt.

Det har gett oss ett Ferrari-tätt land med världsrekord i växande klyftor.

Så nej, det är ­inte enkelt att bli rik­ ­i ­Sverige om du är en vanlig Svensson, oavsett vilken parfym du har på ­lönesamtalet.


• Vill du ha Zina Al-Dewanys lördagskrönikor direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln