Östros vill rädda kyrksilver och jobb

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Socialdemokraterna förstamajtåg i Stockholm fyller den långa Kungsgatan. ”Mera skatt för rika, mindre för pensionärer”, står det på ett av de handskrivna plakaten. ”Gratis replokaler till unga rockare” kräver en något yngre demonstrant.

– Vi är fler än på länge, säger oppositionsborgarrådet Carin Jämtin på Norra Bantorget. Hon verkar ha rätt. När Thomas Östros går fram till talarstolen är det fullt på den gamla skolgården.

Han håller ett bra tal. Ett riktigt bra tal.

Det var länge sedan jag hörde så många och så starka applåder på första maj.

Östros börjar med det internationella, med den globala rättvisan. Han talar om matkrisen:

– Svält hotar i många fattiga länder, delvis för att vi i västvärlden bedrivit en hänsynslös handelspolitik.

Socialdemokraternas ekonomiske talesman berättar om de 100 000 kvinnorna i Kambodja som drabbas av orättvisa tullmurar mot klädexporten. Sverige har kunnat stå för frihandel eftersom vi haft trygghetssystem som gjort att löntagarna varit för öppna gränser, säger Östros. Nu kan detta brytas ned när alliansen försämrar ersättningarna och 450 000 redan lämnat a-kassan.

Angreppen på regeringen fortsätter. Inte minst på mittenpartierna, som förlorat sin själ enligt Östros. Kristdemokraternas Mats Odell råkar särskilt illa ut för sin princip att sälja statliga företag till varje pris:

– Man ska använda sina fyra år för att sälja ut kyrksilvret, säger Östros.

Socialdemokraternas huvudattack denna första maj är att alliansen slösat bort högkonjunkturen. De borgerliga har sänkt skatten för de rika i stället för att satsa på framtiden:

– Ett modernt och öppet land som Sverige behöver investeringar och framtidstro, inte ökade klyftor och rädsla.

Det är rejäl oppositionspolitik, långt från den trevande inledningen hösten 2006.

Östros formulerar en ideologisk och genomtänkt linje om utbildning och forskning, från en förskola med hög kvalitet till spetsforskning vid gemensamt ägda universitetssjukhus.

Hans alternativ till regeringens ekonomiska politik bygger på den motion socialdemokraterna la fram i veckan. Mer pengar till vuxenutbildning, nya avstampsjobb för ungdomar, stöd till småföretagen.

Efter talet frågar jag hur långt det räcker med reformer på 1,2 miljarder kronor om behoven är så stora.

– Det handlar om att bygga upp någonting, säger Östros. Få i gång arbetet snabbt med en kompetenskommission.

Men även med socialdemokraternas satsningar finns det 36 miljarder kvar i budgeten som reservpengar. Hade det inte gått att pressa in mer pengar i tilläggsbudgeten, till exempel satsningar på förortsskolorna och bättre flyktingmottagande?

– För oss var det viktigt att göra det som ekonomin behöver just nu, svarar Östros. Inför budgetmotionen i höst kommer vi att bedöma andra behov.

Det är en försiktig ekonomisk-politisk talesman som uttalar sig. Just försiktighet har burit Thomas Östros långt. God strategi, målmedvetenhet, resultat – men också noggrannhet, att inte trampa fel.

Ändå hoppas jag att budgetarbetet i höst blir lite modigare, lika engagerande som talet på Norra Bantorget. Att Östros vågar ta striden om skattenivåerna, kanske till och med fundera på det heliga överskottsmålet nu när statsskulden är på väg ned mot internationellt närmast sensationella 15 procent av bnp.

Thomas Östros hyllade Carin Jämtins devis i Stockholm, att alliansens pengar till skattesänkningar i stället ska gå till skolan.

Då borde väl socialdemokraterna i riksdagen kunna ta debatten om höjda skatter för bättre välfärd.