Kommunalarna visar vad politiken missar
På 139 sidor hinner jag gråta fyra gånger. Pojken var hjärndöd, En fredag i april, Vårbrisen och En sista cigg är de skyldiga novellerna. Fyra favoriter bland 24 texter från Kommunalarbetarens skrivartävling som Premiss förlag nu publicerat i samlingen "Det här får de inte på banken".
Novellerna rymmer mycket
Trots sin ringa tjocklek rymmer boken en hel del. Sjukvård, obduktion, organdonation. Slarvigt hopsydda stygn på ett dött barns bröst.
Busschaufför, terrordåd, trist vidareutbildning. En förare som kör tyst i en sluttande backe förbi blomhögarna efter dådet på Drottninggatan.
Socialpsykiatrin, arbetsmiljö, kamp. En vardag i utsatt arbete som slutar med attack, ambulans och max två dagars ledighet innan nästa pass.
Asylboende, hopp och oro. Att under obetalda nattpass trösta den som fått avslag på sin asylansökan med att Afghanistan inte måste vara en dödsdom.
En del berättelser handlar om våld, alla handlar om kärlek. Kärlek till yrket, äldre, brukare, asylsökande, barnen på dagis, föräldrar som lämnar, han som levererar mjölken till skolköket, alla de som hjälps åt att få livet att gå ihop.
Maslows behovstrappa
Psykologen Abraham Maslows teori från 40-talet förklarar mänskliga behov som en hierarki: det viktigaste är fysiologiska behov, som att sova och äta, sedan kommer trygghetsbehovet, kärlek, självhävdelse och sist självbekräftelse.
Kommunalarnas noveller belyser det vackra i behovstrappans tidigare steg. Först när de är tillgodosedda kan individen fokusera på de högre behoven.
Mattanten mättar dig. Hjälpen på ålderdomshemmet ser till att du får sova ordentligt. Förskolepersonalen ger dina barn trygghet och kärlek när du jobbar. De tre första stegen i behovshierarkin blir tillgodosedda tack vare kommunalarna.
Tillit till politiken
Politiken hamnar ofta snett i prioriteringarna. Avdrag för städhjälp kan vara till nytta för en del, men är en befängd prioritering för den som inte fått ordentlig sjukvård. Fokus på de högre stegen i behovshierarkin - hävdelse och bekräftelse, makt, intellektuell stimulans eller uppskattning - kan få dem som är fast i en tuff vardag att tappa tillit till samhället och den bortkopplade politiken.
Att förstå behovstrappan är att förstå medborgarnas vardag och deras olikheter. Många som känner sig bortglömda och omkörda av samhället har inte ens fått de nedre stegen tillgodosedda. Kanske är de arbetslösa, saknar anställningstrygghet eller en fast bostad. Den politiker som ser behovshierarkin kan motverka politikerförakt och hindra populismens framfart.
Det vi missat
Genom att läsa "Det här får de inte på banken" kan vi som aldrig utbildade oss till vårdpersonal, blev chaufförer, assistenter, fröknar eller mattanter få en inblick i vad vi missar. Läsningen gör mig glad och tacksam. Efter 139 sidor är det tydligt att kommunalarbetarna håller ihop samhället.